6 månader senare

Det har nu gått 6 månader sedan jag skrev något på min cykelblogg. Vad har hänt under den tiden? Har det gjort någon skillnad att vi fått en ny regim i Stockholms stadshus bestående av Socialdemokrater, Miljöpartiet och FI.
Låt oss undersöka den saken. Jag monterar min GoPro kamera  på cykeln och ger mig ut i trafikvimlet igen, nu när vårsolen gör det skönt att cykla. Här är några platser jag kommer att besöka för att se om något har hänt sedan sist jag var där. Låt oss börja med att titta på några projekt som redan är genomförda:

Lilla Västerbron.

LillaVästerbron

När cykelbanorna på Lilla Västerbron var klara efter flera års arbeten kunde man läsa följande i tidningen Mitt i Stockholm.

Ståltråd på cyklisternas mardrömssträcka De små ståltrådarna punkterar däcken – om och om igen. Cykelbanan på lilla Västerbron ställer till stora bekymmer för Kungsholmens cyklister. Platsen är dessutom den där cyklisterna lever farligast i stadsdelen.

För att fixa problemet sätter entreprenören in 25 personer under en vecka som får klippa bort alla ståltrådar. Så här ser det ut när man cyklar norrut på Lilla Västerbron. Det blev ju riktigt bra till slut.

Drottningholmsvägen vid Fridhemsplan
Cirka hundra meter ny cykelbana har skapats längs Drottningholmsvägens södra sidan. Bredden är bara 1.5 meter men den går innanför alla busskurer. Film.

Sankt Eriksgatan
I samband med renoveringen av södra delen av Sankt Eriksgatan har också cyklisterna fått en förbättringen då ett sammanhängande cykelfält har skapats på den östra sidan. Det är inte en optimal lösning då cykelfältet går på vänstra sidan av bussfilen och man leds ut i biltrafiken vid två tillfällen. Film.

Planerade projekt
Och nu till några planerade projekt som (kanske) kommer att genomföras.  För att se nuvarande situation ta en titt på min Google karta. 

Vallhallavägen

Valhallavagen

Läs mera. Google karta.

Långholmsgatan

CykelbanaVasagatan

Läs mera.  Google karta.

Vasagatan
Vasagatan är en central länk i det regionala cykelvägnätet och en av de mest trafikerade gatorna i city. Möjligheterna att cykla längs delar av gatan är begränsade. Därför planerar Stockholms stad att bygga nya cykelbanor.

Läs mera.  Google karta.

Stallgatan
Stallgatan är en hårt trafikerad enkelriktad genomfartsled för motorfordon. Körfälten är smala och det finns inga cykelbanor. Motorfordon och cyklister behöver samsas om samma yta. Därför vill Stockholms stad öka säkerheten och förbättra framkomligheten för cyklister på denna sträcka.

Läs mera.  Google karta.

Gamla stan, Skeppsbron och Strömbron
Syftet är att disponera om gaturummet på Skeppsbron och Strömbron för att ge mer plats åt cyklister och gående samtidigt som busstrafiken ska ha fortsatt god framkomlighet. Planerna omfattar även en ny utformning vid korsningen Strömbron-Strömgatan-Kungsträdgårdsgatan.

Läs mera.  Google karta.

Lidingövägen
Lidingövägens bilister får ge vika för cyklisterna. Om bara ett par år försvinner ett körfält från Lidingövägen och Östermalm får två nya dubbelriktade pendelstråk för cyklister.

Lidingovagen

Läs mera. UtredningGoogle karta.

Norr Mälarstrand

Norrmälrstrand

Norrmälarstrand

Det här stod att läsa i tidningen ”Vårt Kungsholmen” nyligen. Ett av stadens viktigaste pendlingsstråk ska få en upprustning. Hoppas nu bara att det inte tar 3 år att förverkliga. Så här ser det ut idag.

Läs mera.

Värtavägen.
Cykelbana längs Värtavägen har diskuterats i många år. Denna cykelbana fanns med i inriktningsbeslut 1 som godkändes 2013-02-07.

Värtavägen

Ett förslag till lösning med dubbelriktad cykelbana på Värtavägen har tagits fram och projekterats. Lösningen har kostnadsberäknats till 31 mnkr. Avsikten med åtgärden är att förbättra för gående och cyklister samtidigt som stombussen ska ha fortsatt god framkomlighet. Nu har byggstarten förskjutits till 2016 och cykelbanan kommer inte att vara klar förrän 2017 enligt information på Stockholms stads hemsidaSå här ser det ut idag.

Fundering
Varför bygger man en cykelbana på Värtavägen som är en av mest kuperade gatorna i staden och som slutar tvärt på Tegeluddsvägen, där det inte finns några cykelbanor. Ett mycket bättre alternativ för cykeltrafik till och från Norra Djurgårsstaden vore Erik Dahlbergsgatan där det redan finns en cykelbana. Så här ser det ut idag.

ErikDalhbergsgatan

Inriktningsbeslut
Med jämna mellanrum fattar Trafiknämnden så kallade inriktningsbeslut där man planerar för utbyggnaden av cykelnätet i Stockholm. Namnet inriktningsbeslut får en att tro att det inte är säkert att alla projekt kommer att genomföras. Hittills har tre beslut fattats med total 28 projekt av vilka endast ett fåtal projekt har blivit genomförda.

Inriktningsbeslut 1  (2013-02-07)  8 projekt totalt 172 miljoner
Inriktningsbeslut 2  (2014-02-06) 15 projekt totalt 267 miljoner
Inriktningsbeslut 3  (2015-05-21)  5 projekt  totalt 134 miljoner
Bilaga inriktningsbeslut 3.

Slutsats
Efter att läst detta blogginlägg ser det ut som om Trafikkontoret planerar för en massiv utbyggnad av cykelnätet i Stockholms innerstad. Det finns bara ett problem och det är att komma från planering till utförande. Idag verkar de flesta projekten tänka att starta 2016 och vara klara 2017 eller 2018 och idag pågår inga stora jobb i innerstaden fastän det gått 3 år sedan cykelmiljarden utlovades. Varför är det så svårt att komma till skott?

Cykelkatastrofen i Hagastaden

Hagastaden är ett kommungränsöverskridande stadsbyggnadsprojekt i Stockholm, innefattande delar av Stockholms kommun och Solna kommun. Hagastaden har en yta av 96 hektar och omfattar områdena för Karolinska sjukhuset och den tidigare bangården för Stockholms norra station. Området tillhör dels stadsdelen Vasastaden i Stockholm, dels stadsdelen Haga i Solna. Här är Stockholm stads informationssida.

Hagastaden1

Jag letar förtvivlat efter någon information om hur cykeltrafiken ska hanteras med detta är allt jag hittar:

Det är viktigt att kunna ta sig till och från Hagastaden på ett bra och enkelt sätt. Förutom att ge plats åt nödvändig biltrafik tar staden även fram planer för hur man bäst tar sig fram till fots, på cykel och kollektivt. Det kommer att gå bussar till stadsdelen och 2016 planerar landstinget att börja bygga tunnelbana till Hagastaden.

För att kunna försörja de bostäder och kontor som ligger ovanpå tunnlarna med parkeringsplatser bygger Stockholm Parkering ett 550 meter långt parkeringshus med plats för över 1 300 bilar. På garagets tak byggs sedan stora delar av Norra Stationsparken.

Viktigast är att man kan åka bil till Hagastaden och parkera i ett jättegarage. Jag läser Frågor och svar. Inte ett ord om cykel.

Miljö i Hagastaden
Miljöarbetet inom Stockholms stad har hög prioritet. I ett stort och omfattande projekt som Hagastaden är det självklart att arbeta systematiskt och långsiktigt med miljöfrågorna. Det vi bygger ska hålla för lång tid framåt och påverkar sin närmiljö både under och efter byggtiden.

Besök i Hagastaden
Eftersom det är omöjligt att hitta någon information om cykelinfrastrukturen får jag bege till ort och ställe för att dokumentera hur det ser ut idag och kanske hitta någon som kan svara på mina frågor.

Pendlingsstråk
Genom området passerar ett viktigt pendlingsstråk för cyklister från och till Solna.

Hagastaden2

Enligt Stockholm nya cykelplan ska följande gälla för ett pendlingsstråk.

Pendlingsstråken utgör ett övergripande cykelvägnät som ska vara till för alla. Bredder och standard möjliggör att cyklister som tar sig fram med olika hastigheter och med olika förutsättningar kan känna sig trygga och säkra. Stråken kännetecknas av breda cykelbanor eller – fält med bra framkomlighet, trafiksignaler anpassade till cykeltrafiken och hög standard på drift och underhåll.

Bredd:
Enkelriktad cykelbana                2,25 m
Dubbelriktad cykelbana            3,25 m
Dubbelriktad GC-bana/-väg    5 m
Cykelfält                                              1.75 m

Det ska bli intressant och se hur väl man följer dessa rekommendationer i framtidsstaden Hagastaden. Jag kommer att börja med att filma två av de tänkta cykelvägarna genom området som är de viktigaste pendlingsstråken mellan Solna och Stockholm.

  1. Norra Stationsgatan från Norrtull  – Solnabron – mot Solna
  2. Från Solna – Solnabron – Torsgatan

Stackars Solnacyklister, varför åker ni inte bil istället så slipper ni alla dessa kringelkrokar.

Så här ser det ut när man kommer Norra Stationsgatan från Norrtull och cyklar mot fotografen. 1.5 meter bred cykelbana med hinder. Stor tillfällig parkeringsplats som när det är klart kommer att bli bilväg.

SmalPassage

Och inte blir det bättre när man rundar hörnet och svänger upp på Solnabron. Fortfarande bara 1.5 meter bred cykelbana med cykelparkering helt felplacerad. Gångbanan bredvid är 7 meter!! bred. Enligt Trafikkontoret är det inget fel på cykelparkeringen,  utan det beror på att cyklister parkerar sina cyklar slarvigt (se kommentar här nedan).

Solnabron

Uppe på bron ser det ut så här, 5 bilfiler och en bussfil. Brons total bred är cirka 33 meter!! Cyklarna fick 2×1.5 meter = 3 meter.

Solnabron3

På södra sidan. Underlig prioritering. Cyklar 1.5 meter. Gående 4.3 meter.

Solnabron5

Strategiskt placerat skåp.

Solnabron13

Utsmyckning och tjusiga lyktstolpar,  men cykelbanan blev bara 1.5 meter bred.

Solnabron4

Här gäller det att håll tungan rätt i mun. Utförsbacke och många hinder. Jag törs inte tänka på vad som kan hända när en cyklist tappar balansen på en isfläck en tidig vintermorgon. Dessa två pelare kommer inte att flytta på sig.

Solnabron7

Avslutning ser ut så här. Varsågoda in i cykelfållan.

Solnabron12

Svängfest på Solnabron.

Solnabron9

Ytterligare en sväng helt i onödan.

Solnabron11

Till slut en livsfarlig inkräktare i cykelfältet.

Solanbron10

Lugn, lugn det fixar vi enkelt. Oj då nu blev visst cykelfältet bara 1 meter brett. Det gör ingenting det påverkar ju inte bilarna.

Solnabron14

Svar från Solna stad
Som svar på min kritik skickar Solna stad en länk till sin hemsida, Cykeltrafiken prioriterad i Hagastaden. Cykelbanorna illustreras med denna bild av den 7 meter breda gångbanan. Komiskt.

SolanbronGågata

Så här står det på den sidan:

– Att skapa tillgänglighet för cyklister och gående är faktiskt det som vi jobbar hårdast med, menar Gunilla Brogren, trafikteknisk konsult på Stockholm stad. Det vi arbetar för är att alltid ha fria vägar för gående och cyklister på båda sidor om kommungränsen.

Jag vet inte om man ska skratta eller gråta.

Svar från Stockholm stad
Se kommentar här nedan. Jag vet att det har skett  flera ändringar i projektet under resans gång så det är en dålig ursäkt och vad var det som sade att man måste hålla sig till minimummåttet när man planerade denna 33 meter breda bro.

Den gamla Solnabron
Den gamla Solnabron som revs 2011 hade breda (2.5 m) och fina cykelbanor. Hur kunde det bli så fel?

GamlaSolnabronFoto: Lars Epstein DN

GamlaSolnabron1Foto: Krister Isaksson

Så hår såg det ut en gång i tiden när Google filmade den gamla bron.

Solnabron16

Stockholms stads cykelhandbok från 2009
Stockholms stad och Solna stad åberopar alltid  att man byggt efter den gamla standarden definierad i cykelhandboken från 2009. Där står det på sida 46 följande text:

Om cykeltrafiken är eller bedöms bli så stor att framkomligheten på cykelbanan begränsas ökas bredden till 2,25 meter. Kraven på skyddsremsa förändras inte (Figur 4).

CykelbanaExtraBred

 

Angående hinder vid sidan av cykelbanan.

CykelbanaSkyddsZon

Sammanfattning
Än en gång har Stockholms stad (och Solna) totalt misslyckats med att bygga cykelinfrastruktur som följer den nya cykelplanen. Man har lyckats gör nästan alla fel man kan göra när det gäller cykelbanorna. För bilar däremot är det raka spåret och det mesta av utrymmet. Det har sällan byggts så dåliga cykelbanor i Stockholm som det görs idag 2014, när Stockholm ska bli en cykelstad i världsklass. Ett stort hån mot alla oss som cyklar. Det finns bara en sak att tillägga.

Gör om och gör rätt!

Stockholms cykelplan, ett 50 års projekt

Mitt projekt
I början av sommaren startade jag mitt stora projekt för att dokumentera alla cykelpendlingsstråk i Stockholms innerstad. Jag började med att filma alla stråk med min GoPro kamera och lägga upp filmerna på en Google karta. Genom att klicka på en ”plop”  kan ni se filmen från just det avsnittet. Ni kan också titta på filmerna direkt på min Vimeo sida.

GoProHero3

 

Pendlingsstråk
Innan vi fortsätter, låt oss än en gång studera Stockholms cykelplan som beskriver hur ett pendlingsstråk ska vara beskaffat:

Pendlingsstråken utgör ett övergripande cykelvägnät som ska vara till för alla. Bredder och standard möjliggör att cyklister som tar sig fram med olika hastigheter och med olika förutsättningar kan känna sig trygga och säkra. Stråken kännetecknas av breda cykelbanor eller – fält med bra framkomlighet, trafiksignaler anpassade till cykeltrafiken och hög standard på drift och underhåll. Så här är det tänkt att se ut i Stockholms innerstad.

Följande mått ska gälla för pendlingsstråk
Enkelriktad cykelbana                2,25 m
Dubbelriktad cykelbana            3,25 m
Dubbelriktad GC-bana/-väg    5 m
Cykelfält                                              1.75 m

 Uppmätning och kategorisering
Efter att jag var klar med filmandet, var det dags att ännu en gång cykla alla stråken och nu utrustad med en trippmätare och ett måttband.

CykelDatorInnan jag startade bestämde jag mig för att gruppera cykelstråken i följande kategorier:

  1. Enkelriktad cykelbana
  2. Dubbelriktade cykelbana
  3. Cykelfält
  4. Gång och cykelbana (GC-bana)
  5. Bussfil
  6. Gång och cykelväg
  7. Gågata
  8. Bilväg

Dessutom har jag försökt avgöra om ett stråk uppfyller kraven på pendlingsstråk enligt ovan.

Uppmätningen tog lite längre tid än beräknat eftersom den hjälp jag hade hoppats på uteblev, men här är resultatet i tabellform.

Det har inte varit helt enkelt att göra en vettig uppdelning mellan de olika kategorierna men här är några regler jag använt mig av.

  •  Normalt har jag inte kategoriserat sträckor som är kortare än 60 meter.
  • När ett cykelfält passerar genom en busshållplats har jag räknat det som ett cykelfält.
  • Som bilväg har jag räknat alla vägar som kan trafikeras av bilar, både huvudgator och lokalgator.
  • Om det funnits en avskild cykelbana bredvid en gångbana har jag ansett det vara en cykelbana och inte en GC-bana.

Resultat
Här är resultat i diagramform. Ni kan själva plocka fram era egna diagram genom att utgå från grunddata i Excel eller Numbers filerna.

CykelStråkTabell1

 

CykelStråkTabell2

För att avgöra vad som är ett godkänt pendlingsstråk har jag bara använt mig av ett urvalskriterium och det är bredden på cykelbanan eller cykelfältet. Om man även räknar in standard och krav på bra underhåll blir det inte många procent pendlingsstråk kvar.

CykelStråkTabell3

 

Sammanfattning
Efter att ha provcyklat alla tilltänkta pendlingsstråk i Stockholms innerstad kan jag konstatera följande:

  • Standarden på de flesta cykelbanor är väldigt låg.
  • Underhållet fungerar dåligt.
  • Med lite god vilja kan man komma upp i cirka 10% godkända pendlingsstråk om man bara tittar på breddmåtet.
  • Det har byggts väldigt få nya cykelbanor i Stockholms innerstad de senaste 10 åren.
  • De flesta cykelbanor som byggs i Stockholm idag uppfyller inte kraven i cykelplanen.
  • 24% är fortfarande bilväg.
  • Bilparkeringsplatser är heliga. Det är nästan omöjligt att plocka bort några för att bygga godkända pendlingsstråk.
  • På många ställen slutar cykelbanan helt abrupt och det finns ingenstans att ta vägen.
  • Lastplatser som bryter cykelbanan ett stort problem. De används som parkeringsplatser en stor del av tiden.
  • Vid vägarbeten och nybyggnation stängs ofta cykelbanor av utan någon förvarning och utan att erbjuda någon alternativ väg.
  • Istället för att satsa på utbyggnad av cykelbanor längs hårt trafikerade gator, med idag bedrövligt låg standard (Skeppsbron, Sveavägen, Vasagatan, Odengatan) tänker man bygga en cykelbana på Värtavägen (100 cyklister/tim).

Det bidde bara en tumme
Trots både en och två cykelmiljarder och flera inriktningsbeslut har inte mycket hänt.

Utbyggnadstakt
Om utbyggnaden fortsätter i samma takt som idag kommer det att ta minst 50 år innan vi har ett fullgott cykelnät med hög standard i Stockholm.

Ett cykelråd
Det tycks saknas kompetens både på Trafikkontoret och Exploateringskontoret när det gäller cykelfrågor. Annars skulle vi inte se alla dessa exempel på misslyckad nybyggd cykelinfrastruktur och alla avsteg från cykelplanen, även när det inte är nödvändigt.

Mitt förslag är att inrätta ett cykelråd bestående av personer som cyklar dagligen i Stockholm och som förstår och ser problemen i dagens cykelnät. Detta råd skulle kunna göra följande:

  • Komma med förslag på nya cykelutbyggnader och ta fram en prioriteringslista.
  • Granska planer och ritningar innan byggen startas.
  • Göra en översyn av dagens cykelplan som är långt ifrån perfekt. Saknar ett antal viktiga pendlingsstråk och tar med andra som det knappt cyklas på idag.
  • Titta på vilka krav som ska ställas på ett pendlingsstråk. Är dagens krav rimliga i innerstaden. Ska man ha olika krav i inner-och ytter-stad?
  • Finns säkert flera saker som detta råd kan jobba med.  Har ni fler förslag?

Ett gott råd till nya Trafikborgarrådet. Sätt igång arbetet med att göra Stockholm till en cykelstad i världsklass!

Cykelbanan på Kanalvägen

Jag önskar jag kunde berätta om ett lyckat cykelprojekt i Stockholm, men det verkar vara stört omöjligt. Ännu en gång har snålheten bedragit visheten när man byggt en ny cykelbana. Denna gång gäller det Kanalvägen som passerar genom Henriksdalskajen. 2007 började man byggande av nya bostäder i området. Fortfarande mer än 7 år senare finns inte en fungerande cykelbana genom hela området. Eftersom detta stråk är den enda vägen för pendlingscyklister mot Gustavberg, Värmdö, Saltsjöbaden är det extra allvarligt. Här är cykelvägen som Stockholms stads cykelplanerare föreslår just nu.

Kanalvägen1

När man väl bestämde sig för att bygga en cykelbana valde man det sämsta alternativet, en dubbelriktad GC-bana på norra sidan av Kanalvägen. Samtidigt har man byggt en lokalgata för bilarna med hastighetsbegränsning till 30 km/tim och utan några hinder. För att använda cykelbanan måste en cyklist på väg österut passera Kanalvägen två gånger och den första gången vänta på grönt ljus. Vilken väg tror ni den smarta cyklisten väljer? Bilvägen så klart. Jag stod och observerade cykeltrafiken i 20 minuter och minst 95% av alla cyklister valde bilvägen.

Här är två filmer som visar hur det ser ut när man cyklar på:

Kanalvägen3

Kanalvägen5

Smarta cyklister väljer bilvägen.

Kanalvägen4

Överfart 1. Helt felkonstruerad cykelpassage.

Kanalvägen6

Överfart 2. Ännu mer felkonstruerad och ingen målad cykelpassage över gatan. Så här tycker projektledaren Filip Borgelin: ”Här får man hoppa av och leda cykeln över.”

Kanalvägen7

Efter mycket tjat försvann denna underbara konstruktion.
Foto: Cyklistbloggen

Kanalvägen8

Här blev det stopp. Trots att man haft hela sommaren på sig har man inte lyckats bygga klart hela cykelbanan.

Kanalvägen9

Längre österut ser det fortfarande ut så här.

 

Kanalvägen11

Är man på väg västerut möts man av denna uppmaning.

Sammanfattning
Det är sju år sedan man började bygga i Henriksdalskajen, ett område som skryter om att man jobbar miljömedvetet. Oktober 2014 ser det ut så är, tala om att prioritera miljövänliga transportsätt. Istället för att bygga cykelbanor på båda sidor av Kanalvägen bestämde man sig för en dåliga lösning som inte kommer att utnyttjas fullt ut.

 

 

Misslyckad cykelinfrastruktur

När man cyklar runt på Stockholms cykelbanor ser man överallt exempel på misslyckad nyanlagd cykelinfrastruktur. Vad beror det på kan man fråga sig. Okunskap, brist på pengar eller bara totalt ointresse. Pengar borde inte vara ett problem. De styrande politikerna har lovat både en och två miljarder till cykelsatsningar.

Här kommer en samling bilder som illustrerar hur situationen för oss cyklister ser ut i Stockholm idag. Jag kommer att lägga till fler bilder efterhand. Ni får gärna maila mig era exempel på misslyckad infrastruktur, så kommer jag lägga upp även dem på denna sida.

MisslyckadCykelPlanering

Nyanlagd cykelbana på Solnabron

Solnabron

Helt nybyggd cykelbana på det viktiga pendlingsstråket mot Solna. Cykelbanan är 1.5 meter bred (enl. cykelplanen 2.25m)  och cykelparkeringen ligger så nära att parkerade cyklar sticker ut i cykelbanan. Det ser inte bättre ut runt hörnet.

Solnabron2

Tillfällig busshållplats på Skeppsbron

Skeppsbron3

Busshållplatsen tar upp större delen av cykelbanan där tusentals cyklister passerar i morgonrusningen. Om den hade flyttats fram 10-20 meter skulle det ha funnits mycket mera plats.

Lastplats på Folkungagatan

Lastplats

Lastplatsen är alldeles för smal och används mest som parkeringsplats för stressade privatbilister.

Vändplats för bilar och bussar på Stadgårdskajen

Stadsgårdkajen

Bilar och bussar måste komma fram. Cyklister och gående får maka på sig. GC-banan borde enligt Stockholms cykelplan vara minst 5 meter bred på detta pendligsstråk.

Lastplatser

Lastplatser är ett stort problem för oss cyklister. Nästan alltid så bryter de av en cykelbana eller ett cykelfält. Det vore väl okej om de bara användes som lastplatser men oftast fungerar de som parkeringsplats för lata bilister, som här till exempel på Folkungagatan precis utanför Systembolaget.

Lastplats

Stressad bilist som handlar på Systembolaget.

Brandkåren

Brandkåren handlar middagsmat i ICA butiken mittemot.

Jag skickade in ett klagomål till Trafikkontoret där jag bad om att lastplatsen ska tas bort eftersom den inkräktar på cykelfältet som är ett utpekat pendlingsstråk. Döm om min förvåning när jag fick följande svar:

Tack för ditt brev.

En ny lösning är på gång för att skapa mer plats åt parkerade fordon utan att de står i cykelbanan.

Lösningen innebär en något smalare cykelfält förbi lastplatsen, cirka 1,15 meter, istället för 1,80 meter. Vi hoppas att målningsåtgärden kan vara på plats inom en månad.

Några kommentarer.

  • Det är stoppförbud både på lastplatsen och på ett cykelfält.
  • Något smalare = 36%
  • Observera uttrycket ”parkerade fordon”. Lastplatsen har blivit parkeringsplats.

Jag skickade ytterligare ett mail och fick då följande svar:

Tack för ditt email. 

Självklart har vi utgått från cykelplan och våra andra styrdokument. Det finns ett tydligt behov av lastplats för lastning och lossning, sophantering mm. Lastplatsen och andra omständigheter (t.ex. mittplacerat påldäck) gör det svårt att hitta en lösning som gynnar alla trafikanter.

När det gäller cykelfältet förbi lastplatsen finns det två alternativ: 
(a) att låta cykelfältet upphöra ungefär som vid vissa busshållplatser
(b) att smalna av cykelfältet så att lastfordon ryms inom designerad yta  

Fördelen med alternativ b (som vi nu valt) är att lastfordon kommer att försöka anpassa sig till cykelfältslinjen. Därmed finns det mindre risk att stora fordon blockera för cyklister, samt mindre risk att cyklister tvingas ut i blandtrafik.

För lastplatsen gäller tidsintervall 10-15 och därmed ska lastfordon inte stå i lastplatsen under rusningstider när cykelströmmen är som störst.

Cykelplanen försöker vi följa så långt som möjligt men ibland måste vissa avvägningar göras i planeringsskedet.

Här är mitt svar:

Ombyggnaden av  Folkungagatan var felplanerad från första början. Om framkomlighetsstrategin hade varit styrande så hade man tagit bort parkeringen på  södra sidan av gatan och byggt cykelbanor som följt cykelplanen (2.25m istället för 1.70m) på båda sidor av gatan, men som alltid blev det bilarna som segrade.
FolkungagatanSodraSidan
Kommentar

Hur många gånger har vi inte hört denna mening uttalas:  ”Cykelplanen försöker vi följa så långt som möjligt men ibland måste vissa avvägningar göras i planeringsskedet”.

Vem var det som sa att cykelplanen är död.

Norra Djurgårdsstaden

En framtidsstad
Norra Djurgårdsstaden är ett stadsutvecklingsprojekt på tidigare hamn- och industriområden i nordöstra delarna av Stockholms innerstad. Planöversikt. Flygfoton.

NorraDjurgardssatden

Miljöprofil
Den nya stadsdelen har en utpräglad miljöprofil. Så här står det i dokumentet ”Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden”:

För att skapa en hållbar transportstruktur skall området genomsyras av en trafikhierarki där gaturummet tydligt signalerar prioriteringen av transportslagen enligt nedan

  • Gång och cykel
  • Kollektivtrafik/godstrafik (miljöeffektiva fordon)
  • Bilpool (miljöbilar)
  • Privatbilar (miljöbilar såsom biogas och elbilar)

Gång och cykel ska prioriteras. Med hjälp av hastigheter och gaturummets utformning skapas förutsättningar för ett tryggt, säkert och heltäckande nätverk med god kapacitet för gång- och cykeltrafikanter. Cykelparkering av god kvalitet på många ställen i området är väsentligt och så även cykelservice. För att gång och cykel skall stå sig i konkurrensen med andra färdmedel är förbindelserna med resten av staden avgörande. Stadsdelen skall därför länkas ihop med andra delar av staden genom många alternativa färdvägar, av hög kvalitet, som leder till viktiga målpunkter.

Hur ser det ut i verkligheten
Låt oss ta en titt. Jag kommer att cykla till Norra Djurgårdsstaden från olika startpunkter och se hur lätt det är att ta sig fram. Min vana trogen filmar jag alla mina cykelturer. Häng med på en tur. Här är mina startpunkter:

Kommentarer till filmerna
Att cykla från Stockholms Universitet till Norra Djurgårdsstaden är en skön upplevelse, inga bilar, bred cykelväg och mycket grönska. När bron över Husarviken öppnar kommer det att vara en idealisk cykelväg. Betyg 9. Karta.

Att cykla från KTH börjar också bra med en bred och fin cykelbana genom Lill-Jansskogen och nybyggd cykelbana förbi Harpaviljongen. Allting förstörs när man kommer ut på Södra Fiskartorpsvägen och cykelbanorna plötsligt upphör (allt för vanligt i Stockholm). Sista biten är en pina när man trängs med bilar på minimalt utrymme. Betyg 4. Karta.

Att cykla från Ropstens tunnelbanestation (västra ingången) är en spännande upplevelse med en cykelbana som slingrar sig fram och korsar Gasverksvägen på ett farligt ställe. Betyg 6. Karta.

Att cykla från Valhallavägen via Erik Dahlbergsgatan skulle kunna vara den optimala cykelvägen från Östermalm och Stockholms innerstad om man satsade på att göra den till en pendlingsstråk (istället för Värtavägen). Redan idag utnyttjas allén som går mitt i gatan till en kombinerad gång och cykelväg som kan breddas ytterligare utan större kostnad. Den sista biten är idag ridväg som även den borde kunna göras om till kombinerad rid- och cykel-väg?  Fortsättning längs Storängsvägen kan enkelt byggas om till ett fint pendlingsstråk. Betyg 7. Karta.

Idag går cykelvägen från Ropsten på en grusväg längs Husarviken. Vacker utsikt till höger, stort byggområde till vänster. När den nya genomfartsleden öppnas kommer man att kunna cykla längs den på nyanlagd allt för smal cykelbana. Betyg idag 6. Karta.

Ankomst till Norra Djurgårdsstaden
Som ni kan se från dessa filmer så fungerar det rätt bra att cykla från de olika utgångspunkterna, men så snart man närmar sig Norra Djurgårdsstaden blir det svårare. Plötsligt försvinner alla cykelbanor eller övergår i parkeringsplatser och byggområden. En tydlig nedprioritering av cyklister. De cykelbanor och cykelfält som finns är smala och ofta ockuperade av bilar. Så här ser det ut när man kommer cyklande på  Södra Fiskartorpsvägen in mot Norra Djurgårdsstaden. Film.

SodraFiskartorpsvagen

Så här tycker Trafikkontoret och Exploateringskontoret att man ska cykla.

SvarTrafikkontoret

Frågan kvarstår, hur cyklar vi fram till 2017 då den nya cykelbanan ska vara klar.

Gångbana

 

Dubbelriktad

Så här kommer det att se ut fram till 2016 om inget oförutsett händer i miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden, som har satt cykeln som högsta prioritet.

Vägvisning
Jag har inte upptäckt en enda skylt som visar vägen för cyklister till Norra Djurgårdsstaden. Dags att lyfta alla cykelåtgärder från botten av prioriteringslistan.

Bilar och ännu fler bilar
En vanlig vardagseftermiddag passerar all biltrafik från Lidingö och nordöstra Stockholm på väg norrut mot Roslagsvägen, rakt igenom området. En tydlig prioritering av biltrafik. Inte en cykel, buss eller bilpools-bil så långt ögat kan nå.

Ny genomfart
I december öppnas en ny bilväg från Ropsten som kommer att ersätta den smala och krokiga Gasverksvägen. På båda sidor finns gång och cykelvägar som inte uppfyller de krav som specificeras i Stockholms nya cykelplan från 2012.

NyBilvagRopsten

Dessutom har man lyckats med detta konststycke och som ofta händer i Stockholm så upphör cykelbanan helt abrupt.

KrokigCykelbana

Slutsats
Som vanligt är det stor skillnad mellan alla de vackra orden i övergripande dokument och den bistra verkligheten. Norra Djurgårdsstaden är fortfarande en stor arbetsplats och innan Norra Länken öppnar är det tydligen omöjligt att minska genomfartstrafiken. Men detta ursäktar inte den totala nonchalans som visas mot både gående och cyklister i dagens trafiksituation. En anständighetsgräns är att genast  bygga en rejäla cykelbana längs Södra Fiskartorpsvägen.

Referenser
Stockholms stads hemsida. Stockholm växer.
Norra Djurgårdsstaden. För stadsmänniskor som älskar naturen.

Stigbergsgaraget

Just nu pågår bygget av Stigbergsgaraget på Södermalm. Vid byggstarten 2013-09-09 uttalade sig alla om hur viktigt det är att minska antalet gatuparkerade bilar.

Stigbergsgaraget2

Garaget kommer att rymma cirka 300 bilar, men bara 30 laddplatser och kommer att frigöra gatuutrymme för kollektivtrafik, cyklister, gående och rörlig trafik. Stigbergsgaraget kommer kunna ta emot motsvarande 3 km kantstensparkerade bilar från gatorna här i närområdet, vilket gynnar framkomligheten på hela Södermalm, säger Ulla Hamilton. Jag vet inte hur Ulla räknar men 300 bilar motsvarar väl snarare 1.5 km kantsten.

Stigbergsgaraget

Bygget kommer att kosta cirka 100 miljoner. För de pengarna hade man fått många tusen cykelparkeringar. I Utrecht har man byggt ett cykelgarage som rymmer 4200 cyklar.

Stockholms Parkering
Läser man på Stockholm Parkerings hemsida blir det lite mera otydligt.

Stigbergsgaraget3

Där står det bara att man bygger ett nytt underjordiskt garage i syfte att avlasta gatumarken från parkerade bilar. Kan betyda vad som helst t.ex. att man plockar bort några få parkeringsplatser på Folkungagatan.

 I juni 2014 låter det lite annorlunda
- Stigbergsgaraget kommer att avlasta gatorna i dess närområde motsvarande tre kilometer av kantstensparkerade bilar. Därmed görs gatuutrymmet mer tillgängligt för den rörliga trafiken och för korttidsparkeringar, säger Ulla Hamilton. Den rörliga trafiken var visst bilar. Tillbaka på ruta ett.

Var hittar man 300 gatuparkeringar att plocka bort
Inom tullarna finns idag cirka 32500  avgiftsbelagda parkeringsplatser så att plocka bort 300 st borde inte vara så svårt, kan man tycka. Men finns det något som är heligare än parkeringsplatser i innerstaden? Inte vad jag känner till. Vi ser vad som händer när man vill bygga nya cykelbanor. Det är nästan omöjligt att plocka bort några parkerade bilar för att bygga godkända cykelbanor.

Men låt oss göra ett försök i alla fall. Här är mina förslag (totalt 130 platser). En bra början.

Folkungagatan
är ett utpekat pendlingsstråk för cyklar. För att kunna bygga cykelbanor på båda sidor av gatan skulle dessa gatuparkeringar behöva plockas bort.
Folkungagatan 47-97        40 parkeringsplatser
Folkungagatan 50-108     50 parkeringsplatser
Folkungagatan 122-154  25 parkeringsplatser

Skånegatan
Här finns det 15 parkeringsplatser  som förstör alla möjligheter att göra om gatan till en skön restauranggatan med stora uteserveringar.

Skanegatanparkering

Renstiernas gata
30 parkeringsplatser som behöver plockas bort för att bygga cykelbana (utpekat pendlingsstråk).

RenstiernasgataParkering

Slutsats
När de byggs nya parkeringsgarage i Stockholm är det inte för att minska antalet gatuparkerade bilar, utan för att utöka det totala antalet bilparkeringar som alltid verkar vara för få. Det ser också ut som om samma sak ska hända när Stigbergsgaraget öppnar, trots alla vackra ord från ansvariga politiker och Stockholm Parkering AB. Jag inser att mina förslag är orealistiska i den bilstad som Stockholm är idag men om vi vill förvandla den till en cykelstad finns ingen återvändo.

Den nationella transportplanen

Så här skriver regeringen på sin hemsida.

I april 2014 fastställde regeringen den nationella transportplanen för 2014–2025. Därmed genomförs nu en historisk satsning på infrastrukturen som ska säkra arbetspendlingen och företagens behov av fungerande godsstråk.

Totalt satsas 522 miljarder kronor under perioden 2014–2025. Det är en ökning med 20 procent från föregående planperiod. Av de 522 miljarderna går 241 miljarder kronor till drift och underhåll, varav 155 miljarder kronor till väg och 86 miljarder kronor till järnväg. 281 miljarder kronor satsas för att utveckla infrastrukturen.

Denna bild används i presentation.

NationellaTransportplanenBild1

Hur ska man tyda den.

1. Ett sista flygplan som håller på att landa på Bromma (nedläggning på gång)
2. En tom sjö (=avskaffade båttransporter)
3. En tom smal väg utan bilar (=avskaffad biltrafik)
4. Två personer som stiger på ett tåg (=ökad tågtrafik)

Cykelsatsningar
Vad innebär denna satsning för oss cyklister. Låt oss undersöka den saken lite närmare. Vi börjar med att läsa kortversionen av den nationella transportplanen. I den nämns cykel/cykla totalt tre gånger:

Regeringen satsar drygt 30 miljarder kronor på trimning, effektivisering samt miljöåtgärder. Av dessa ska 7,8 miljarder kronor användas till mil- jöåtgärder i befintlig infrastruktur. Exempel på trimning, effektivisering samt miljöåtgärder är bulleråtgärder, vattentäktsskydd, minskade barriäreffekter och åtgärder för att fler ska cykla och kunna göra det på ett säkert sätt. Därför investerar regeringen i cykelrelaterade åtgärder motsvarande byggande av 40 mil ny cykelväg. 

Den texten gör oss inte mycket klokare. Vad innebär 40 mil ny cykelväg. Säger mig ingenting. Låt oss gå vidare och se om vi kan hitta lite mer matnyttig information. På hemsidan finns en spalt som heter ”Satsningar per län”. Överst står ”Hela landet”.

Hela landet
I beslutet om nationell transportplan har regeringen pekat ut vilka projekt som Trafikverket ska prioritera under planperioden 2014–2025 och hur Trafikverket ska prioritera medlen för drift och underhåll. På denna sidan hittar vi en länk med följande text: Cykling: Ökad och säker cykling

I det dokumentet kan vi läsa följande:

Regeringen anser att åtgärder som leder till ökat resande med cykel kan bidra till att nå flera samhällsmål såsom ökad tillgänglighet, förbättrad trafiksäkerhet och förbättrad folkhälsa. Särskilt i större tätorter och storstäder finns en avsevärd potential till effektivare kapacitetsutnyttjande genom att främja ökad cykeltrafik. Det finns även potential att förbättra cykelpendling i mindre och medelstora städer samt i den tätortsnära landsbygden. 

Satsningar på cykelåtgärder i den nationella planen motsvarar anläggning av närmare 40 mil ny cykelväg längs det nationella vägnätet under planperioden. Det handlar om cykelvägar längs vägsträckor som tidigare har mötesseparerats och där behovet av cykeltrafik inte har kunnat tillgodoses. Det handlar också om nya cykelvägar för att förbättra möjligheter till arbetspendling i större tätortsregioner. Satsningar på cykling kopplat till besöksnäringen medfinansieras också av staten via den nationella planen, däribland Kattegattleden och Ölandsleden. Medlen kan även användas till åtgärder som planskilda korsningar, skyltning och cykelparkeringar vid bytespunkter.

Totalt satsas drygt 4,8 miljarder kronor på åtgärder för ökad och säker cykling under perioden 2014–2025. De dryga 3,4 miljarder som satsas på cykling i länsplanerna och den nationella planens 1,4 miljarder kronor innebär sammantaget en avsevärd ökning jämfört med tidigare planläggningsperiod. En stor del av behoven att utveckla infrastrukturen för cykling återfinns längs det kommunala och regionala vägnätet. Regeringen ser därför positivt på den förhållandevis stora satsning som görs i länsplanerna. Likaså bör Trafikverkets arbete med att samordna och stötta kommunala och regionala cykelsatsningar fortsätta. Regeringen avser att noga följa upp hur satsningarna på cykel genomförts på alla nivåer. 

Inte heller efter denna presentation blev vi mycket klokare. Det enda konkreta vi får veta är att det ska byggas 40 mil cykelväg och att det statsas 1.4 miljarder av totalt 522 miljarder (=0.27%) på denna utbyggnad. Dessutom ska länen satsa 3.4 miljarder vilket innebär totalt 4.8 miljarder under 12 år (=400 miljoner/år).

 Arbetspendling
På sidan finns också en ruta med texten Arbetspendling. Låt oss ta en titt där och se vad man tänker göra för att förbättra arbetspendlingen för oss cyklister. Jag räknar till 160 olika åtgärder varav en (1) åtgärd rör arbetspendling för cyklister (Täbystråket). Inte direkt imponerande måste man säga.

Nu återstår bara att gå in och läsa på varje län för att se om vi kan hitta några fler cykelåtgärder. Jag hittade följande:

TransportPlanBild3

TransportPlanBild4

TransportPlanBild6

TransportPlanBild5

TransportPlanBild8

TransportPlanBild7

TransportPlanBild11

TransportPlanBild9

TransportPlanBild10

TransportPlanBild12

TransportPlanBild13

TransportPlanBild14

Trafikverket
Låt oss ta en titt på Trafikverkets hemsida för att se vad de har att tillägga. Så här skriver de:

Den 14 juni 2013 redovisade Trafikverket ett förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025. 8 april 2014 fastställde regeringen den nationella planen.

Sökbar karta
Trafikverket har en sökbar karta på sin hemsida där man kan hitta alla namngivna objekt över 50 miljoner.

TransportPlanKarta

Låt oss se hur många cykelleder man har planerat in för perioden 2014-2025. Summa summarum 1.

TransportPlanCykelled

Sammanfattning
Någon statlig satsning för ökad cykling är svår att upptäcka. Totalt satsas  1.4 miljarder av totalt 522 miljarder (=0.27%) på åtgärder för utbyggnaden av cykelnätet. Förbifart Stockholm ensam kommer att kosta närmare 50 miljarder innan den är klar. En satsning som vi cyklister inte kan utnyttja.

Referenser

Statlig cykelpolitik – på pappret och i realiteten, Författare: Krister Spolander