Norra Djurgårdsstaden

En framtidsstad
Norra Djurgårdsstaden är ett stadsutvecklingsprojekt på tidigare hamn- och industriområden i nordöstra delarna av Stockholms innerstad. Planöversikt. Flygfoton.

NorraDjurgardssatden

Miljöprofil
Den nya stadsdelen har en utpräglad miljöprofil. Så här står det i dokumentet ”Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden”:

För att skapa en hållbar transportstruktur skall området genomsyras av en trafikhierarki där gaturummet tydligt signalerar prioriteringen av transportslagen enligt nedan

  • Gång och cykel
  • Kollektivtrafik/godstrafik (miljöeffektiva fordon)
  • Bilpool (miljöbilar)
  • Privatbilar (miljöbilar såsom biogas och elbilar)

Gång och cykel ska prioriteras. Med hjälp av hastigheter och gaturummets utformning skapas förutsättningar för ett tryggt, säkert och heltäckande nätverk med god kapacitet för gång- och cykeltrafikanter. Cykelparkering av god kvalitet på många ställen i området är väsentligt och så även cykelservice. För att gång och cykel skall stå sig i konkurrensen med andra färdmedel är förbindelserna med resten av staden avgörande. Stadsdelen skall därför länkas ihop med andra delar av staden genom många alternativa färdvägar, av hög kvalitet, som leder till viktiga målpunkter.

Hur ser det ut i verkligheten
Låt oss ta en titt. Jag kommer att cykla till Norra Djurgårdsstaden från olika startpunkter och se hur lätt det är att ta sig fram. Min vana trogen filmar jag alla mina cykelturer. Häng med på en tur. Här är mina startpunkter:

Kommentarer till filmerna
Att cykla från Stockholms Universitet till Norra Djurgårdsstaden är en skön upplevelse, inga bilar, bred cykelväg och mycket grönska. När bron över Husarviken öppnar kommer det att vara en idealisk cykelväg. Betyg 9. Karta.

Att cykla från KTH börjar också bra med en bred och fin cykelbana genom Lill-Jansskogen och nybyggd cykelbana förbi Harpaviljongen. Allting förstörs när man kommer ut på Södra Fiskartorpsvägen och cykelbanorna plötsligt upphör (allt för vanligt i Stockholm). Sista biten är en pina när man trängs med bilar på minimalt utrymme. Betyg 4. Karta.

Att cykla från Ropstens tunnelbanestation (västra ingången) är en spännande upplevelse med en cykelbana som slingrar sig fram och korsar Gasverksvägen på ett farligt ställe. Betyg 6. Karta.

Att cykla från Valhallavägen via Erik Dahlbergsgatan skulle kunna vara den optimala cykelvägen från Östermalm och Stockholms innerstad om man satsade på att göra den till en pendlingsstråk (istället för Värtavägen). Redan idag utnyttjas allén som går mitt i gatan till en kombinerad gång och cykelväg som kan breddas ytterligare utan större kostnad. Den sista biten är idag ridväg som även den borde kunna göras om till kombinerad rid- och cykel-väg?  Fortsättning längs Storängsvägen kan enkelt byggas om till ett fint pendlingsstråk. Betyg 7. Karta.

Idag går cykelvägen från Ropsten på en grusväg längs Husarviken. Vacker utsikt till höger, stort byggområde till vänster. När den nya genomfartsleden öppnas kommer man att kunna cykla längs den på nyanlagd allt för smal cykelbana. Betyg idag 6. Karta.

Ankomst till Norra Djurgårdsstaden
Som ni kan se från dessa filmer så fungerar det rätt bra att cykla från de olika utgångspunkterna, men så snart man närmar sig Norra Djurgårdsstaden blir det svårare. Plötsligt försvinner alla cykelbanor eller övergår i parkeringsplatser och byggområden. En tydlig nedprioritering av cyklister. De cykelbanor och cykelfält som finns är smala och ofta ockuperade av bilar. Så här ser det ut när man kommer cyklande på  Södra Fiskartorpsvägen in mot Norra Djurgårdsstaden. Film.

SodraFiskartorpsvagen

Så här tycker Trafikkontoret och Exploateringskontoret att man ska cykla.

SvarTrafikkontoret

Frågan kvarstår, hur cyklar vi fram till 2017 då den nya cykelbanan ska vara klar.

Gångbana

 

Dubbelriktad

Så här kommer det att se ut fram till 2016 om inget oförutsett händer i miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden, som har satt cykeln som högsta prioritet.

Vägvisning
Jag har inte upptäckt en enda skylt som visar vägen för cyklister till Norra Djurgårdsstaden. Dags att lyfta alla cykelåtgärder från botten av prioriteringslistan.

Bilar och ännu fler bilar
En vanlig vardagseftermiddag passerar all biltrafik från Lidingö och nordöstra Stockholm på väg norrut mot Roslagsvägen, rakt igenom området. En tydlig prioritering av biltrafik. Inte en cykel, buss eller bilpools-bil så långt ögat kan nå.

Ny genomfart
I december öppnas en ny bilväg från Ropsten som kommer att ersätta den smala och krokiga Gasverksvägen. På båda sidor finns gång och cykelvägar som inte uppfyller de krav som specificeras i Stockholms nya cykelplan från 2012.

NyBilvagRopsten

Dessutom har man lyckats med detta konststycke och som ofta händer i Stockholm så upphör cykelbanan helt abrupt.

KrokigCykelbana

Slutsats
Som vanligt är det stor skillnad mellan alla de vackra orden i övergripande dokument och den bistra verkligheten. Norra Djurgårdsstaden är fortfarande en stor arbetsplats och innan Norra Länken öppnar är det tydligen omöjligt att minska genomfartstrafiken. Men detta ursäktar inte den totala nonchalans som visas mot både gående och cyklister i dagens trafiksituation. En anständighetsgräns är att genast  bygga en rejäla cykelbana längs Södra Fiskartorpsvägen.

Referenser
Stockholms stads hemsida. Stockholm växer.
Norra Djurgårdsstaden. För stadsmänniskor som älskar naturen.

Stigbergsgaraget

Just nu pågår bygget av Stigbergsgaraget på Södermalm. Vid byggstarten 2013-09-09 uttalade sig alla om hur viktigt det är att minska antalet gatuparkerade bilar.

Stigbergsgaraget2

Garaget kommer att rymma cirka 300 bilar, men bara 30 laddplatser och kommer att frigöra gatuutrymme för kollektivtrafik, cyklister, gående och rörlig trafik. Stigbergsgaraget kommer kunna ta emot motsvarande 3 km kantstensparkerade bilar från gatorna här i närområdet, vilket gynnar framkomligheten på hela Södermalm, säger Ulla Hamilton. Jag vet inte hur Ulla räknar men 300 bilar motsvarar väl snarare 1.5 km kantsten.

Stigbergsgaraget

Bygget kommer att kosta cirka 100 miljoner. För de pengarna hade man fått många tusen cykelparkeringar. I Utrecht har man byggt ett cykelgarage som rymmer 4200 cyklar.

Stockholms Parkering
Läser man på Stockholm Parkerings hemsida blir det lite mera otydligt.

Stigbergsgaraget3

Där står det bara att man bygger ett nytt underjordiskt garage i syfte att avlasta gatumarken från parkerade bilar. Kan betyda vad som helst t.ex. att man plockar bort några få parkeringsplatser på Folkungagatan.

 I juni 2014 låter det lite annorlunda
- Stigbergsgaraget kommer att avlasta gatorna i dess närområde motsvarande tre kilometer av kantstensparkerade bilar. Därmed görs gatuutrymmet mer tillgängligt för den rörliga trafiken och för korttidsparkeringar, säger Ulla Hamilton. Den rörliga trafiken var visst bilar. Tillbaka på ruta ett.

Var hittar man 300 gatuparkeringar att plocka bort
Inom tullarna finns idag cirka 32500  avgiftsbelagda parkeringsplatser så att plocka bort 300 st borde inte vara så svårt, kan man tycka. Men finns det något som är heligare än parkeringsplatser i innerstaden? Inte vad jag känner till. Vi ser vad som händer när man vill bygga nya cykelbanor. Det är nästan omöjligt att plocka bort några parkerade bilar för att bygga godkända cykelbanor.

Men låt oss göra ett försök i alla fall. Här är mina förslag (totalt 130 platser). En bra början.

Folkungagatan
är ett utpekat pendlingsstråk för cyklar. För att kunna bygga cykelbanor på båda sidor av gatan skulle dessa gatuparkeringar behöva plockas bort.
Folkungagatan 47-97        40 parkeringsplatser
Folkungagatan 50-108     50 parkeringsplatser
Folkungagatan 122-154  25 parkeringsplatser

Skånegatan
Här finns det 15 parkeringsplatser  som förstör alla möjligheter att göra om gatan till en skön restauranggatan med stora uteserveringar.

Skanegatanparkering

Renstiernas gata
30 parkeringsplatser som behöver plockas bort för att bygga cykelbana (utpekat pendlingsstråk).

RenstiernasgataParkering

Slutsats
När de byggs nya parkeringsgarage i Stockholm är det inte för att minska antalet gatuparkerade bilar, utan för att utöka det totala antalet bilparkeringar som alltid verkar vara för få. Det ser också ut som om samma sak ska hända när Stigbergsgaraget öppnar, trots alla vackra ord från ansvariga politiker och Stockholm Parkering AB. Jag inser att mina förslag är orealistiska i den bilstad som Stockholm är idag men om vi vill förvandla den till en cykelstad finns ingen återvändo.

Den nationella transportplanen

Så här skriver regeringen på sin hemsida.

I april 2014 fastställde regeringen den nationella transportplanen för 2014–2025. Därmed genomförs nu en historisk satsning på infrastrukturen som ska säkra arbetspendlingen och företagens behov av fungerande godsstråk.

Totalt satsas 522 miljarder kronor under perioden 2014–2025. Det är en ökning med 20 procent från föregående planperiod. Av de 522 miljarderna går 241 miljarder kronor till drift och underhåll, varav 155 miljarder kronor till väg och 86 miljarder kronor till järnväg. 281 miljarder kronor satsas för att utveckla infrastrukturen.

Denna bild används i presentation.

NationellaTransportplanenBild1

Hur ska man tyda den.

1. Ett sista flygplan som håller på att landa på Bromma (nedläggning på gång)
2. En tom sjö (=avskaffade båttransporter)
3. En tom smal väg utan bilar (=avskaffad biltrafik)
4. Två personer som stiger på ett tåg (=ökad tågtrafik)

Cykelsatsningar
Vad innebär denna satsning för oss cyklister. Låt oss undersöka den saken lite närmare. Vi börjar med att läsa kortversionen av den nationella transportplanen. I den nämns cykel/cykla totalt tre gånger:

Regeringen satsar drygt 30 miljarder kronor på trimning, effektivisering samt miljöåtgärder. Av dessa ska 7,8 miljarder kronor användas till mil- jöåtgärder i befintlig infrastruktur. Exempel på trimning, effektivisering samt miljöåtgärder är bulleråtgärder, vattentäktsskydd, minskade barriäreffekter och åtgärder för att fler ska cykla och kunna göra det på ett säkert sätt. Därför investerar regeringen i cykelrelaterade åtgärder motsvarande byggande av 40 mil ny cykelväg. 

Den texten gör oss inte mycket klokare. Vad innebär 40 mil ny cykelväg. Säger mig ingenting. Låt oss gå vidare och se om vi kan hitta lite mer matnyttig information. På hemsidan finns en spalt som heter ”Satsningar per län”. Överst står ”Hela landet”.

Hela landet
I beslutet om nationell transportplan har regeringen pekat ut vilka projekt som Trafikverket ska prioritera under planperioden 2014–2025 och hur Trafikverket ska prioritera medlen för drift och underhåll. På denna sidan hittar vi en länk med följande text: Cykling: Ökad och säker cykling

I det dokumentet kan vi läsa följande:

Regeringen anser att åtgärder som leder till ökat resande med cykel kan bidra till att nå flera samhällsmål såsom ökad tillgänglighet, förbättrad trafiksäkerhet och förbättrad folkhälsa. Särskilt i större tätorter och storstäder finns en avsevärd potential till effektivare kapacitetsutnyttjande genom att främja ökad cykeltrafik. Det finns även potential att förbättra cykelpendling i mindre och medelstora städer samt i den tätortsnära landsbygden. 

Satsningar på cykelåtgärder i den nationella planen motsvarar anläggning av närmare 40 mil ny cykelväg längs det nationella vägnätet under planperioden. Det handlar om cykelvägar längs vägsträckor som tidigare har mötesseparerats och där behovet av cykeltrafik inte har kunnat tillgodoses. Det handlar också om nya cykelvägar för att förbättra möjligheter till arbetspendling i större tätortsregioner. Satsningar på cykling kopplat till besöksnäringen medfinansieras också av staten via den nationella planen, däribland Kattegattleden och Ölandsleden. Medlen kan även användas till åtgärder som planskilda korsningar, skyltning och cykelparkeringar vid bytespunkter.

Totalt satsas drygt 4,8 miljarder kronor på åtgärder för ökad och säker cykling under perioden 2014–2025. De dryga 3,4 miljarder som satsas på cykling i länsplanerna och den nationella planens 1,4 miljarder kronor innebär sammantaget en avsevärd ökning jämfört med tidigare planläggningsperiod. En stor del av behoven att utveckla infrastrukturen för cykling återfinns längs det kommunala och regionala vägnätet. Regeringen ser därför positivt på den förhållandevis stora satsning som görs i länsplanerna. Likaså bör Trafikverkets arbete med att samordna och stötta kommunala och regionala cykelsatsningar fortsätta. Regeringen avser att noga följa upp hur satsningarna på cykel genomförts på alla nivåer. 

Inte heller efter denna presentation blev vi mycket klokare. Det enda konkreta vi får veta är att det ska byggas 40 mil cykelväg och att det statsas 1.4 miljarder av totalt 522 miljarder (=0.27%) på denna utbyggnad. Dessutom ska länen satsa 3.4 miljarder vilket innebär totalt 4.8 miljarder under 12 år (=400 miljoner/år).

 Arbetspendling
På sidan finns också en ruta med texten Arbetspendling. Låt oss ta en titt där och se vad man tänker göra för att förbättra arbetspendlingen för oss cyklister. Jag räknar till 160 olika åtgärder varav en (1) åtgärd rör arbetspendling för cyklister (Täbystråket). Inte direkt imponerande måste man säga.

Nu återstår bara att gå in och läsa på varje län för att se om vi kan hitta några fler cykelåtgärder. Jag hittade följande:

TransportPlanBild3

TransportPlanBild4

TransportPlanBild6

TransportPlanBild5

TransportPlanBild8

TransportPlanBild7

TransportPlanBild11

TransportPlanBild9

TransportPlanBild10

TransportPlanBild12

TransportPlanBild13

TransportPlanBild14

Trafikverket
Låt oss ta en titt på Trafikverkets hemsida för att se vad de har att tillägga. Så här skriver de:

Den 14 juni 2013 redovisade Trafikverket ett förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025. 8 april 2014 fastställde regeringen den nationella planen.

Sökbar karta
Trafikverket har en sökbar karta på sin hemsida där man kan hitta alla namngivna objekt över 50 miljoner.

TransportPlanKarta

Låt oss se hur många cykelleder man har planerat in för perioden 2014-2025. Summa summarum 1.

TransportPlanCykelled

Sammanfattning
Någon statlig satsning för ökad cykling är svår att upptäcka. Totalt satsas  1.4 miljarder av totalt 522 miljarder (=0.27%) på åtgärder för utbyggnaden av cykelnätet. Förbifart Stockholm ensam kommer att kosta närmare 50 miljarder innan den är klar. En satsning som vi cyklister inte kan utnyttja.

Referenser

Statlig cykelpolitik – på pappret och i realiteten, Författare: Krister Spolander

Pendlingsstråk för cykel i Stockholm

2012 presenterade Stockholms stad sin nya cykelplan. En ambitiös plan som beskriver utbyggnaden av cykelnätet i Stockholm i ett längre perspektiv (fram till 2030). I detta dokument pekar man ut ett antal pendlingsstråk som ska ha följande egenskaper:

Pendlingsstråk
Pendlingsstråken utgör ett övergripande cykelvägnät som ska vara till för alla. Bredder och standard möjliggör att cyklister som tar sig fram med olika hastigheter och med olika förutsättningar kan känna sig trygga och säkra. Stråken kännetecknas av breda cykelbanor eller – fält med bra framkomlighet, trafiksignaler anpassade till cykeltrafiken och hög standard på drift och underhåll. Så här är det tänkt att se ut i Stockholms innerstad.

Följande mått ska gälla för pendlingsstråk
Enkelriktad cykelbana                2,25 m
Dubbelriktad cykelbana            3,25 m
Dubbelriktad GC-bana/-väg    5 m
Cykelfält                                              1.75 m

Är detta verkligen möjligt
Att bygga cykelvägar med dessa mått utanför Stockholms innerstad är säkert möjligt, men hur ser det ut innanför tullarna. För att ta reda på det beslöt jag mig för att ta en titt på de tilltänkta pendlingsstråken i Stockholms innerstad. För detta ändamål utrustade jag min cykel med följande mätinstrument:

Mätutrustning

Min idé
var att cykla alla pendlingsstråk i Stockholms innerstad som visas på denna karta (innanför de heldragna svarta linjerna) och dokumentera standard och allmänt utförande med hjälp av min GoPro kamera samt ta upp ett GPS spår med min Edge 510 cykeldator. Vilken vansinnig idé tycker säkert många, men vansinniga idéer är till för att förverkligas.

PendlingsstråkStockholm

Förberedelser
Det första jag gjorde var att identifiera lämpligt långa sträckor (max 10 minuters cykeltid) och att namnge dessa, samt skapa en databas i ett  Excelblad där alla sträckor finns inlagda (totalt 80 st). För att få en första uppfattning om längder använde jag mig av Google maps fantastiska vägvisningsfunktion som även inkluderar cykelvägar. Här är ett exempel.

Att filma med en GoPro kamera
är väldigt enkelt. För att få en så stabil bild som möjligt monterade jag kameran på cykelstyret (en annan möjlighet hade varit att sätta den på cykelhjälmen). Denna kamera erbjuder en mängd olika bildupplösningar och bilder/sekund enligt följande tabell.

GoProUpplösningar

Ju högre upplösning dessa större bildfiler. Jag valde att använda 720p, 50 fps och medium FOW. Jag har inte gjort någon efterbearbetning av filmerna. En 10 minuters filmning med den upplösningen kommer att skapa en cirka 1.5 GB stor MP4 fil.

Var sparar man filmerna
När jag är klar kommer jag att ha ungefär 100 GB inspelat material. För att kunna strömma en film över nätet till en dator, en mobiltelefon eller surfplatta måste den komprimeras och lagras någonstans på en server. Eftersom mitt webhotell inte tillåter mig att lagra så mycket data får jag försöka hitta en annan lösning. De två möjligheter som står till buds är:

Efter att ha prövat båda tjänsterna, bestämde jag mig för Vimeo. De har en betallösning som tillåter lagring med HD kvalitet och där kan jag ladda upp 20 GB i veckan (max 200 GB).

Här är resultatet
En månad senare efter att ha cyklat och filmat 120 km cykelväg  och lagrat totalt 86 GB mp4 filer har jag skapat följande tabell med länkar till en karta på Google maps och filmer på Vimeo. Ni kan ladda ner tabellen i följande format. För att bara läsa är pdf filen den enklaste att hantera.

Google maps
Här hittar ni alla pendlingsstråk inlagda i Google Maps. Klicka på en ”plop”  för att se filmen från just det avsnittet.

Hur går vi vidare
Som ni kan se i tabellen finns ett antal kolumner som saknar innehåll. Nu är det dags att fylla dessa med data och där behöver jag er hjälp. Min tanke är att ge mig ut ännu en gång och nu utrustad med ett måttband och en cykeldator som mäter avstånd. För varje delsträcka  har jag tänkt mäta upp hur stor del som är:

  • Bilväg (ingen cykelbana överhuvudtaget)
  • Enkelriktad cykelbana
  • Dubbelriktad cykelbana
  • Cykelfält
  • GC-bana (både gående och cyklister, behöver inte vara uppdelad)
  • Bussfil (räknas inte som godkänt pendlingsstråk)
  • Gång och cykelväg (normalt ingen biltrafik)
  • Gågata

Slutligen försöker jag göra en uppskattning av hur stor del av avsnittet som är godkänt pendlingsstråk enligt definitionen här ovan.

Klar för mätuppdrag
Så här ser min cykel ut när det är dags att ge sig ut på ett mätuppdrag.

Mätprotokoll

Mina första mätningar
Nu har jag gjort mina första mätningar. Jag fick en hel del frågor från mina medcyklister, som undrade vad jag höll på med. När jag berättade fick jag mycket uppskattande kommentarer. Jag använde min Sigma BC 12.12 för att mäta alla delsträckor.

Några observationer:

  • Det behöver inte bli rätt på sista metern. Det viktigaste är att få fram en ungefärlig siffra på hur fördelningen ser ut.
  • Sträckor som uppfyller kravet på pendlingsstråk måste vara minst  200 meter för att räknas som pendlingsstråk annars blir det för krångligt.

Har ni lust att hjälpa till
Det här är ett jättejobb och om det finns fler som är intresserad att hjälpa till skulle jag bli jätteglad. Så utrusta er med måttband och avståndmätare, välj ut en delsträcka och åk ut och mät. Ladda ner ett protokoll och skriv ut (liggande format). Skicka resultatet till mig på följande epostadress: svenand@4trappor.se

Vad tänker jag använda denna databas till
Här är några förslag, ni kanske kommer på fler.

  • En allmän informationssida för alla cyklister och cykelplanerare i Stockholm.
  • Dokumentera dagens situation för att kunna se hur mycket förbättringar som sker år från år (2030 ska cykelplanen vara genomförd!!).
  • Visa var det sämsta cykelstråken finns för att kunna prioritera utbyggnaden av cykelnätet.
  • Visa på både bra och dåliga lösningar i dagen cykelnät och föreslå förbättringar.
  • Visa på dåligt beteende hos bilister,  bussförare och andra medtrafikanter (finns många exempel i filmerna).
  • Visa på respektlösheten för cykelbanor hos byggföretag, varuleverantörer, hantverkare m.fl.
  • Visa våra politiker att det krävs mer än en cykelmiljard. Det behövs politisk vilja också.

Alla som vill använda sig av denna databas är välkomna att göra det, men jag vill att man kontaktar mig först och beskriver vad man vill använda den till. Kommersiell användning är inte tillåten utan mitt godkännande.

Några observationer
Här är några saker som slagit mig när jag cyklat på dagen cykelnät.

  • De flesta cykelbanor är byggda före år 2005. Det senaste 10 åren har det skett väldigt lite utbyggnad av cykelnätet i Stockholms innerstad.
  • Standarden är väldigt låg. De flest enkelriktade cykelbanorna och cykelfälten är 1.0 till 1.40 meter bredda. Långt ifrån vad som specificeras i Stockholms nya cykelplan.
  • Underhållet är väldigt eftersatt.
  • Bilparkeringsplatser är heliga. Att skapa bilparkeringar går alltid ut över cykelbanans standard även när man bygger nya cykelbanor idag. (exempelvis Folkungagatan, Torsgatan)
  • Att använda bussfiler som cykelbana fungerar dåligt (utanför högtrafik parkerar många bilister i bussfiler) och för att passera en buss vid en busshållplats tvingas cyklisten ut i biltrafiken.
  • På många ställen slutar cykelbanan helt abrupt och det finns ingenstans att ta vägen.
  • Lastplatser som bryter cykelbanan ett stort problem. De används som parkeringsplatser en stor del av tiden.
  • Vid vägarbeten och nybyggnation stängs ofta cykelbanor av utan någon förvarning och utan att erbjuda någon alternativ väg.

CykelbanaUpphor2

Förändringar och nya pendlingsstråk
Även om de flesta planerade pendlngsstråken verkar fylla en funktion får man ändå känslan av en skrivbordprodukt. Här är några saker jag reagerat på.

  • Det finns ingen bra nord-sydlig förbindelse genom innerstaden. Att behöva trängas vid Nybroplan är ingen bra lösning. Mitt förslag är att göra Regeringsgatan till pendlingsstråk (idag enkelriktad norrut och med mycket lite trafik) för cyklande norrut (film). För cyklande söderut borde Norrlandsgatan och Kungsträdgårdsgatan få en riktig cykelbana (film).
  • Förbindelsen mellan Folkungagatan och Södermalmsallén består av två trappsektioner.
  • Varför inte dra pendlingstråket på breda Karlbergsvägen istället för smala Odengatan (väster om Odenplan).
  • Gångvägen nere vid Årstaviken är ingen bra cykelväg och kommer aldrig att bli (vem vill ha en 5 meter bred gc-bana där).
  • Hantverkargatan känns som en naturlig passage genom Kungsholmen.
  • Erik Dahlbergsgatan är en bättre förbindelse mellan Östermalm och Norra Djurgårdsstaden jämfört med Värtavägen.

De mest prioriterade åtgärderna 
Det finns ett antal avsnitt som inte borde få vänta en dag till på att åtgärdas. Här är de värsta enligt min åsikt.

  • Götgatsbacken. Efter 10 år som gågata finns ännu ingen lösning för cyklister.
  • Stallgatan och passagen vid Nybrokajen. På Stallgatan finns idag ingen cykelbana och vid Nybrokajen cyklar man på en ouppmärkt och  mycket ojämn cykelbana och trängs med alla gående.
  • Skeppsbron söderut. Här cyklar flera tusen cyklister varje dag på ett knappt en meter brett cykelfält inklämt mellan en bilfil och parkerade bilar.
  • Södra delen av Birger Jarlsgatan. Trångt och smalt med mycket bilar och bussar.
  • Korsningen Kungsträdgårdsgatan Strömgatan. Mängder av cyklister och en busshållplats mitt i cykelbanan. Så här ser det ut en vardagseftermiddag.
  • Slussen. Under ombyggnaden en enda röra.
  • Fridhemsplan. Mycket bilar och bussar och ingen plats för cyklar.

Resultatet
Här hittar ni det färdiga resultatet av mina mätningar i form av olika diagram.

Slutsats
För att Stockholm ska bli en cykelstad i klass med Amsterdam och Köpenhamn krävs mer än en cykelmiljard. Det krävs en politisk vilja att minska biltrafiken och antalet gatuparkeringar och att lämna över en större del av gatuutrymmet till gående och cyklister. Med dagens trafiksituation är det omöjligt att bygga de pendlingsstråk som drömts fram i Stockholms nya cykelplan.

Referenser