Cykelkatastrofen i Hagastaden

Hagastaden är ett kommungränsöverskridande stadsbyggnadsprojekt i Stockholm, innefattande delar av Stockholms kommun och Solna kommun. Hagastaden har en yta av 96 hektar och omfattar områdena för Karolinska sjukhuset och den tidigare bangården för Stockholms norra station. Området tillhör dels stadsdelen Vasastaden i Stockholm, dels stadsdelen Haga i Solna. Här är Stockholm stads informationssida.

Hagastaden1

Jag letar förtvivlat efter någon information om hur cykeltrafiken ska hanteras med detta är allt jag hittar:

Det är viktigt att kunna ta sig till och från Hagastaden på ett bra och enkelt sätt. Förutom att ge plats åt nödvändig biltrafik tar staden även fram planer för hur man bäst tar sig fram till fots, på cykel och kollektivt. Det kommer att gå bussar till stadsdelen och 2016 planerar landstinget att börja bygga tunnelbana till Hagastaden.

För att kunna försörja de bostäder och kontor som ligger ovanpå tunnlarna med parkeringsplatser bygger Stockholm Parkering ett 550 meter långt parkeringshus med plats för över 1 300 bilar. På garagets tak byggs sedan stora delar av Norra Stationsparken.

Viktigast är att man kan åka bil till Hagastaden och parkera i ett jättegarage. Jag läser Frågor och svar. Inte ett ord om cykel.

Miljö i Hagastaden
Miljöarbetet inom Stockholms stad har hög prioritet. I ett stort och omfattande projekt som Hagastaden är det självklart att arbeta systematiskt och långsiktigt med miljöfrågorna. Det vi bygger ska hålla för lång tid framåt och påverkar sin närmiljö både under och efter byggtiden.

Besök i Hagastaden
Eftersom det är omöjligt att hitta någon information om cykelinfrastrukturen får jag bege till ort och ställe för att dokumentera hur det ser ut idag och kanske hitta någon som kan svara på mina frågor.

Pendlingsstråk
Genom området passerar ett viktigt pendlingsstråk för cyklister från och till Solna.

Hagastaden2

Enligt Stockholm nya cykelplan ska följande gälla för ett pendlingsstråk.

Pendlingsstråken utgör ett övergripande cykelvägnät som ska vara till för alla. Bredder och standard möjliggör att cyklister som tar sig fram med olika hastigheter och med olika förutsättningar kan känna sig trygga och säkra. Stråken kännetecknas av breda cykelbanor eller – fält med bra framkomlighet, trafiksignaler anpassade till cykeltrafiken och hög standard på drift och underhåll.

Bredd:
Enkelriktad cykelbana                2,25 m
Dubbelriktad cykelbana            3,25 m
Dubbelriktad GC-bana/-väg    5 m
Cykelfält                                              1.75 m

Det ska bli intressant och se hur väl man följer dessa rekommendationer i framtidsstaden Hagastaden. Jag kommer att börja med att filma två av de tänkta cykelvägarna genom området som är de viktigaste pendlingsstråken mellan Solna och Stockholm.

  1. Norra Stationsgatan från Norrtull  – Solnabron – mot Solna
  2. Från Solna – Solnabron – Torsgatan

Stackars Solnacyklister, varför åker ni inte bil istället så slipper ni alla dessa kringelkrokar.

Så här ser det ut när man kommer Norra Stationsgatan från Norrtull och cyklar mot fotografen. 1.5 meter bred cykelbana med hinder. Stor tillfällig parkeringsplats som när det är klart kommer att bli bilväg.

SmalPassage

Och inte blir det bättre när man rundar hörnet och svänger upp på Solnabron. Fortfarande bara 1.5 meter bred cykelbana med cykelparkering helt felplacerad. Gångbanan bredvid är 7 meter!! bred. Enligt Trafikkontoret är det inget fel på cykelparkeringen,  utan det beror på att cyklister parkerar sina cyklar slarvigt (se kommentar här nedan).

Solnabron

Uppe på bron ser det ut så här, 5 bilfiler och en bussfil. Brons total bred är cirka 33 meter!! Cyklarna fick 2×1.5 meter = 3 meter.

Solnabron3

På södra sidan. Underlig prioritering. Cyklar 1.5 meter. Gående 4.3 meter.

Solnabron5

Strategiskt placerat skåp.

Solnabron13

Utsmyckning och tjusiga lyktstolpar,  men cykelbanan blev bara 1.5 meter bred.

Solnabron4

Här gäller det att håll tungan rätt i mun. Utförsbacke och många hinder. Jag törs inte tänka på vad som kan hända när en cyklist tappar balansen på en isfläck en tidig vintermorgon. Dessa två pelare kommer inte att flytta på sig.

Solnabron7

Avslutning ser ut så här. Varsågoda in i cykelfållan.

Solnabron12

Svängfest på Solnabron.

Solnabron9

Ytterligare en sväng helt i onödan.

Solnabron11

Till slut en livsfarlig inkräktare i cykelfältet.

Solanbron10

Lugn, lugn det fixar vi enkelt. Oj då nu blev visst cykelfältet bara 1 meter brett. Det gör ingenting det påverkar ju inte bilarna.

Solnabron14

Svar från Solna stad
Som svar på min kritik skickar Solna stad en länk till sin hemsida, Cykeltrafiken prioriterad i Hagastaden. Cykelbanorna illustreras med denna bild av den 7 meter breda gångbanan. Komiskt.

SolanbronGågata

Så här står det på den sidan:

– Att skapa tillgänglighet för cyklister och gående är faktiskt det som vi jobbar hårdast med, menar Gunilla Brogren, trafikteknisk konsult på Stockholm stad. Det vi arbetar för är att alltid ha fria vägar för gående och cyklister på båda sidor om kommungränsen.

Jag vet inte om man ska skratta eller gråta.

Svar från Stockholm stad
Se kommentar här nedan. Jag vet att det har skett  flera ändringar i projektet under resans gång så det är en dålig ursäkt och vad var det som sade att man måste hålla sig till minimummåttet när man planerade denna 33 meter breda bro.

Den gamla Solnabron
Den gamla Solnabron som revs 2011 hade breda (2.5 m) och fina cykelbanor. Hur kunde det bli så fel?

GamlaSolnabronFoto: Lars Epstein DN

GamlaSolnabron1Foto: Krister Isaksson

Så hår såg det ut en gång i tiden när Google filmade den gamla bron.

Solnabron16

Stockholms stads cykelhandbok från 2009
Stockholms stad och Solna stad åberopar alltid  att man byggt efter den gamla standarden definierad i cykelhandboken från 2009. Där står det på sida 46 följande text:

Om cykeltrafiken är eller bedöms bli så stor att framkomligheten på cykelbanan begränsas ökas bredden till 2,25 meter. Kraven på skyddsremsa förändras inte (Figur 4).

CykelbanaExtraBred

 

Angående hinder vid sidan av cykelbanan.

CykelbanaSkyddsZon

Sammanfattning
Än en gång har Stockholms stad (och Solna) totalt misslyckats med att bygga cykelinfrastruktur som följer den nya cykelplanen. Man har lyckats gör nästan alla fel man kan göra när det gäller cykelbanorna. För bilar däremot är det raka spåret och det mesta av utrymmet. Det har sällan byggts så dåliga cykelbanor i Stockholm som det görs idag 2014, när Stockholm ska bli en cykelstad i världsklass. Ett stort hån mot alla oss som cyklar. Det finns bara en sak att tillägga.

Gör om och gör rätt!

Stockholms cykelplan, ett 50 års projekt

Mitt projekt
I början av sommaren startade jag mitt stora projekt för att dokumentera alla cykelpendlingsstråk i Stockholms innerstad. Jag började med att filma alla stråk med min GoPro kamera och lägga upp filmerna på en Google karta. Genom att klicka på en ”plop”  kan ni se filmen från just det avsnittet. Ni kan också titta på filmerna direkt på min Vimeo sida.

GoProHero3

 

Pendlingsstråk
Innan vi fortsätter, låt oss än en gång studera Stockholms cykelplan som beskriver hur ett pendlingsstråk ska vara beskaffat:

Pendlingsstråken utgör ett övergripande cykelvägnät som ska vara till för alla. Bredder och standard möjliggör att cyklister som tar sig fram med olika hastigheter och med olika förutsättningar kan känna sig trygga och säkra. Stråken kännetecknas av breda cykelbanor eller – fält med bra framkomlighet, trafiksignaler anpassade till cykeltrafiken och hög standard på drift och underhåll. Så här är det tänkt att se ut i Stockholms innerstad.

Följande mått ska gälla för pendlingsstråk
Enkelriktad cykelbana                2,25 m
Dubbelriktad cykelbana            3,25 m
Dubbelriktad GC-bana/-väg    5 m
Cykelfält                                              1.75 m

 Uppmätning och kategorisering
Efter att jag var klar med filmandet, var det dags att ännu en gång cykla alla stråken och nu utrustad med en trippmätare och ett måttband.

CykelDatorInnan jag startade bestämde jag mig för att gruppera cykelstråken i följande kategorier:

  1. Enkelriktad cykelbana
  2. Dubbelriktade cykelbana
  3. Cykelfält
  4. Gång och cykelbana (GC-bana)
  5. Bussfil
  6. Gång och cykelväg
  7. Gågata
  8. Bilväg

Dessutom har jag försökt avgöra om ett stråk uppfyller kraven på pendlingsstråk enligt ovan.

Uppmätningen tog lite längre tid än beräknat eftersom den hjälp jag hade hoppats på uteblev, men här är resultatet i tabellform.

Det har inte varit helt enkelt att göra en vettig uppdelning mellan de olika kategorierna men här är några regler jag använt mig av.

  •  Normalt har jag inte kategoriserat sträckor som är kortare än 60 meter.
  • När ett cykelfält passerar genom en busshållplats har jag räknat det som ett cykelfält.
  • Som bilväg har jag räknat alla vägar som kan trafikeras av bilar, både huvudgator och lokalgator.
  • Om det funnits en avskild cykelbana bredvid en gångbana har jag ansett det vara en cykelbana och inte en GC-bana.

Resultat
Här är resultat i diagramform. Ni kan själva plocka fram era egna diagram genom att utgå från grunddata i Excel eller Numbers filerna.

CykelStråkTabell1

 

CykelStråkTabell2

För att avgöra vad som är ett godkänt pendlingsstråk har jag bara använt mig av ett urvalskriterium och det är bredden på cykelbanan eller cykelfältet. Om man även räknar in standard och krav på bra underhåll blir det inte många procent pendlingsstråk kvar.

CykelStråkTabell3

 

Sammanfattning
Efter att ha provcyklat alla tilltänkta pendlingsstråk i Stockholms innerstad kan jag konstatera följande:

  • Standarden på de flesta cykelbanor är väldigt låg.
  • Underhållet fungerar dåligt.
  • Med lite god vilja kan man komma upp i cirka 10% godkända pendlingsstråk om man bara tittar på breddmåtet.
  • Det har byggts väldigt få nya cykelbanor i Stockholms innerstad de senaste 10 åren.
  • De flesta cykelbanor som byggs i Stockholm idag uppfyller inte kraven i cykelplanen.
  • 24% är fortfarande bilväg.
  • Bilparkeringsplatser är heliga. Det är nästan omöjligt att plocka bort några för att bygga godkända pendlingsstråk.
  • På många ställen slutar cykelbanan helt abrupt och det finns ingenstans att ta vägen.
  • Lastplatser som bryter cykelbanan ett stort problem. De används som parkeringsplatser en stor del av tiden.
  • Vid vägarbeten och nybyggnation stängs ofta cykelbanor av utan någon förvarning och utan att erbjuda någon alternativ väg.
  • Istället för att satsa på utbyggnad av cykelbanor längs hårt trafikerade gator, med idag bedrövligt låg standard (Skeppsbron, Sveavägen, Vasagatan, Odengatan) tänker man bygga en cykelbana på Värtavägen (100 cyklister/tim).

Det bidde bara en tumme
Trots både en och två cykelmiljarder och flera inriktningsbeslut har inte mycket hänt.

Utbyggnadstakt
Om utbyggnaden fortsätter i samma takt som idag kommer det att ta minst 50 år innan vi har ett fullgott cykelnät med hög standard i Stockholm.

Ett cykelråd
Det tycks saknas kompetens både på Trafikkontoret och Exploateringskontoret när det gäller cykelfrågor. Annars skulle vi inte se alla dessa exempel på misslyckad nybyggd cykelinfrastruktur och alla avsteg från cykelplanen, även när det inte är nödvändigt.

Mitt förslag är att inrätta ett cykelråd bestående av personer som cyklar dagligen i Stockholm och som förstår och ser problemen i dagens cykelnät. Detta råd skulle kunna göra följande:

  • Komma med förslag på nya cykelutbyggnader och ta fram en prioriteringslista.
  • Granska planer och ritningar innan byggen startas.
  • Göra en översyn av dagens cykelplan som är långt ifrån perfekt. Saknar ett antal viktiga pendlingsstråk och tar med andra som det knappt cyklas på idag.
  • Titta på vilka krav som ska ställas på ett pendlingsstråk. Är dagens krav rimliga i innerstaden. Ska man ha olika krav i inner-och ytter-stad?
  • Finns säkert flera saker som detta råd kan jobba med.  Har ni fler förslag?

Ett gott råd till nya Trafikborgarrådet. Sätt igång arbetet med att göra Stockholm till en cykelstad i världsklass!

Cykelbanan på Kanalvägen

Jag önskar jag kunde berätta om ett lyckat cykelprojekt i Stockholm, men det verkar vara stört omöjligt. Ännu en gång har snålheten bedragit visheten när man byggt en ny cykelbana. Denna gång gäller det Kanalvägen som passerar genom Henriksdalskajen. 2007 började man byggande av nya bostäder i området. Fortfarande mer än 7 år senare finns inte en fungerande cykelbana genom hela området. Eftersom detta stråk är den enda vägen för pendlingscyklister mot Gustavberg, Värmdö, Saltsjöbaden är det extra allvarligt. Här är cykelvägen som Stockholms stads cykelplanerare föreslår just nu.

Kanalvägen1

När man väl bestämde sig för att bygga en cykelbana valde man det sämsta alternativet, en dubbelriktad GC-bana på norra sidan av Kanalvägen. Samtidigt har man byggt en lokalgata för bilarna med hastighetsbegränsning till 30 km/tim och utan några hinder. För att använda cykelbanan måste en cyklist på väg österut passera Kanalvägen två gånger och den första gången vänta på grönt ljus. Vilken väg tror ni den smarta cyklisten väljer? Bilvägen så klart. Jag stod och observerade cykeltrafiken i 20 minuter och minst 95% av alla cyklister valde bilvägen.

Här är två filmer som visar hur det ser ut när man cyklar på:

Kanalvägen3

Kanalvägen5

Smarta cyklister väljer bilvägen.

Kanalvägen4

Överfart 1. Helt felkonstruerad cykelpassage.

Kanalvägen6

Överfart 2. Ännu mer felkonstruerad och ingen målad cykelpassage över gatan. Så här tycker projektledaren Filip Borgelin: ”Här får man hoppa av och leda cykeln över.”

Kanalvägen7

Efter mycket tjat försvann denna underbara konstruktion.
Foto: Cyklistbloggen

Kanalvägen8

Här blev det stopp. Trots att man haft hela sommaren på sig har man inte lyckats bygga klart hela cykelbanan.

Kanalvägen9

Längre österut ser det fortfarande ut så här.

 

Kanalvägen11

Är man på väg västerut möts man av denna uppmaning.

Sammanfattning
Det är sju år sedan man började bygga i Henriksdalskajen, ett område som skryter om att man jobbar miljömedvetet. Oktober 2014 ser det ut så är, tala om att prioritera miljövänliga transportsätt. Istället för att bygga cykelbanor på båda sidor av Kanalvägen bestämde man sig för en dåliga lösning som inte kommer att utnyttjas fullt ut.

 

 

Misslyckad cykelinfrastruktur

När man cyklar runt på Stockholms cykelbanor ser man överallt exempel på misslyckad nyanlagd cykelinfrastruktur. Vad beror det på kan man fråga sig. Okunskap, brist på pengar eller bara totalt ointresse. Pengar borde inte vara ett problem. De styrande politikerna har lovat både en och två miljarder till cykelsatsningar.

Här kommer en samling bilder som illustrerar hur situationen för oss cyklister ser ut i Stockholm idag. Jag kommer att lägga till fler bilder efterhand. Ni får gärna maila mig era exempel på misslyckad infrastruktur, så kommer jag lägga upp även dem på denna sida.

MisslyckadCykelPlanering

Nyanlagd cykelbana på Solnabron

Solnabron

Helt nybyggd cykelbana på det viktiga pendlingsstråket mot Solna. Cykelbanan är 1.5 meter bred (enl. cykelplanen 2.25m)  och cykelparkeringen ligger så nära att parkerade cyklar sticker ut i cykelbanan. Det ser inte bättre ut runt hörnet.

Solnabron2

Tillfällig busshållplats på Skeppsbron

Skeppsbron3

Busshållplatsen tar upp större delen av cykelbanan där tusentals cyklister passerar i morgonrusningen. Om den hade flyttats fram 10-20 meter skulle det ha funnits mycket mera plats.

Lastplats på Folkungagatan

Lastplats

Lastplatsen är alldeles för smal och används mest som parkeringsplats för stressade privatbilister.

Vändplats för bilar och bussar på Stadgårdskajen

Stadsgårdkajen

Bilar och bussar måste komma fram. Cyklister och gående får maka på sig. GC-banan borde enligt Stockholms cykelplan vara minst 5 meter bred på detta pendligsstråk.

Lastplatser

Lastplatser är ett stort problem för oss cyklister. Nästan alltid så bryter de av en cykelbana eller ett cykelfält. Det vore väl okej om de bara användes som lastplatser men oftast fungerar de som parkeringsplats för lata bilister, som här till exempel på Folkungagatan precis utanför Systembolaget.

Lastplats

Stressad bilist som handlar på Systembolaget.

Brandkåren

Brandkåren handlar middagsmat i ICA butiken mittemot.

Jag skickade in ett klagomål till Trafikkontoret där jag bad om att lastplatsen ska tas bort eftersom den inkräktar på cykelfältet som är ett utpekat pendlingsstråk. Döm om min förvåning när jag fick följande svar:

Tack för ditt brev.

En ny lösning är på gång för att skapa mer plats åt parkerade fordon utan att de står i cykelbanan.

Lösningen innebär en något smalare cykelfält förbi lastplatsen, cirka 1,15 meter, istället för 1,80 meter. Vi hoppas att målningsåtgärden kan vara på plats inom en månad.

Några kommentarer.

  • Det är stoppförbud både på lastplatsen och på ett cykelfält.
  • Något smalare = 36%
  • Observera uttrycket ”parkerade fordon”. Lastplatsen har blivit parkeringsplats.

Jag skickade ytterligare ett mail och fick då följande svar:

Tack för ditt email. 

Självklart har vi utgått från cykelplan och våra andra styrdokument. Det finns ett tydligt behov av lastplats för lastning och lossning, sophantering mm. Lastplatsen och andra omständigheter (t.ex. mittplacerat påldäck) gör det svårt att hitta en lösning som gynnar alla trafikanter.

När det gäller cykelfältet förbi lastplatsen finns det två alternativ: 
(a) att låta cykelfältet upphöra ungefär som vid vissa busshållplatser
(b) att smalna av cykelfältet så att lastfordon ryms inom designerad yta  

Fördelen med alternativ b (som vi nu valt) är att lastfordon kommer att försöka anpassa sig till cykelfältslinjen. Därmed finns det mindre risk att stora fordon blockera för cyklister, samt mindre risk att cyklister tvingas ut i blandtrafik.

För lastplatsen gäller tidsintervall 10-15 och därmed ska lastfordon inte stå i lastplatsen under rusningstider när cykelströmmen är som störst.

Cykelplanen försöker vi följa så långt som möjligt men ibland måste vissa avvägningar göras i planeringsskedet.

Här är mitt svar:

Ombyggnaden av  Folkungagatan var felplanerad från första början. Om framkomlighetsstrategin hade varit styrande så hade man tagit bort parkeringen på  södra sidan av gatan och byggt cykelbanor som följt cykelplanen (2.25m istället för 1.70m) på båda sidor av gatan, men som alltid blev det bilarna som segrade.
FolkungagatanSodraSidan
Kommentar

Hur många gånger har vi inte hört denna mening uttalas:  ”Cykelplanen försöker vi följa så långt som möjligt men ibland måste vissa avvägningar göras i planeringsskedet”.

Vem var det som sa att cykelplanen är död.