Kategoriarkiv: Cykelplan

Stockholms cykelplan, ett 50 års projekt

Mitt projekt
I början av sommaren startade jag mitt stora projekt för att dokumentera alla cykelpendlingsstråk i Stockholms innerstad. Jag började med att filma alla stråk med min GoPro kamera och lägga upp filmerna på en Google karta. Genom att klicka på en ”plop”  kan ni se filmen från just det avsnittet. Ni kan också titta på filmerna direkt på min Vimeo sida.

GoProHero3

 

Pendlingsstråk
Innan vi fortsätter, låt oss än en gång studera Stockholms cykelplan som beskriver hur ett pendlingsstråk ska vara beskaffat:

Pendlingsstråken utgör ett övergripande cykelvägnät som ska vara till för alla. Bredder och standard möjliggör att cyklister som tar sig fram med olika hastigheter och med olika förutsättningar kan känna sig trygga och säkra. Stråken kännetecknas av breda cykelbanor eller – fält med bra framkomlighet, trafiksignaler anpassade till cykeltrafiken och hög standard på drift och underhåll. Så här är det tänkt att se ut i Stockholms innerstad.

Följande mått ska gälla för pendlingsstråk
Enkelriktad cykelbana                2,25 m
Dubbelriktad cykelbana            3,25 m
Dubbelriktad GC-bana/-väg    5 m
Cykelfält                                              1.75 m

 Uppmätning och kategorisering
Efter att jag var klar med filmandet, var det dags att ännu en gång cykla alla stråken och nu utrustad med en trippmätare och ett måttband.

CykelDatorInnan jag startade bestämde jag mig för att gruppera cykelstråken i följande kategorier:

  1. Enkelriktad cykelbana
  2. Dubbelriktade cykelbana
  3. Cykelfält
  4. Gång och cykelbana (GC-bana)
  5. Bussfil
  6. Gång och cykelväg
  7. Gågata
  8. Bilväg

Dessutom har jag försökt avgöra om ett stråk uppfyller kraven på pendlingsstråk enligt ovan.

Uppmätningen tog lite längre tid än beräknat eftersom den hjälp jag hade hoppats på uteblev, men här är resultatet i tabellform.

Det har inte varit helt enkelt att göra en vettig uppdelning mellan de olika kategorierna men här är några regler jag använt mig av.

  •  Normalt har jag inte kategoriserat sträckor som är kortare än 60 meter.
  • När ett cykelfält passerar genom en busshållplats har jag räknat det som ett cykelfält.
  • Som bilväg har jag räknat alla vägar som kan trafikeras av bilar, både huvudgator och lokalgator.
  • Om det funnits en avskild cykelbana bredvid en gångbana har jag ansett det vara en cykelbana och inte en GC-bana.

Resultat
Här är resultat i diagramform. Ni kan själva plocka fram era egna diagram genom att utgå från grunddata i Excel eller Numbers filerna.

CykelStråkTabell1

 

CykelStråkTabell2

För att avgöra vad som är ett godkänt pendlingsstråk har jag bara använt mig av ett urvalskriterium och det är bredden på cykelbanan eller cykelfältet. Om man även räknar in standard och krav på bra underhåll blir det inte många procent pendlingsstråk kvar.

CykelStråkTabell3

 

Sammanfattning
Efter att ha provcyklat alla tilltänkta pendlingsstråk i Stockholms innerstad kan jag konstatera följande:

  • Standarden på de flesta cykelbanor är väldigt låg.
  • Underhållet fungerar dåligt.
  • Med lite god vilja kan man komma upp i cirka 10% godkända pendlingsstråk om man bara tittar på breddmåtet.
  • Det har byggts väldigt få nya cykelbanor i Stockholms innerstad de senaste 10 åren.
  • De flesta cykelbanor som byggs i Stockholm idag uppfyller inte kraven i cykelplanen.
  • 24% är fortfarande bilväg.
  • Bilparkeringsplatser är heliga. Det är nästan omöjligt att plocka bort några för att bygga godkända pendlingsstråk.
  • På många ställen slutar cykelbanan helt abrupt och det finns ingenstans att ta vägen.
  • Lastplatser som bryter cykelbanan ett stort problem. De används som parkeringsplatser en stor del av tiden.
  • Vid vägarbeten och nybyggnation stängs ofta cykelbanor av utan någon förvarning och utan att erbjuda någon alternativ väg.
  • Istället för att satsa på utbyggnad av cykelbanor längs hårt trafikerade gator, med idag bedrövligt låg standard (Skeppsbron, Sveavägen, Vasagatan, Odengatan) tänker man bygga en cykelbana på Värtavägen (100 cyklister/tim).

Det bidde bara en tumme
Trots både en och två cykelmiljarder och flera inriktningsbeslut har inte mycket hänt.

Utbyggnadstakt
Om utbyggnaden fortsätter i samma takt som idag kommer det att ta minst 50 år innan vi har ett fullgott cykelnät med hög standard i Stockholm.

Ett cykelråd
Det tycks saknas kompetens både på Trafikkontoret och Exploateringskontoret när det gäller cykelfrågor. Annars skulle vi inte se alla dessa exempel på misslyckad nybyggd cykelinfrastruktur och alla avsteg från cykelplanen, även när det inte är nödvändigt.

Mitt förslag är att inrätta ett cykelråd bestående av personer som cyklar dagligen i Stockholm och som förstår och ser problemen i dagens cykelnät. Detta råd skulle kunna göra följande:

  • Komma med förslag på nya cykelutbyggnader och ta fram en prioriteringslista.
  • Granska planer och ritningar innan byggen startas.
  • Göra en översyn av dagens cykelplan som är långt ifrån perfekt. Saknar ett antal viktiga pendlingsstråk och tar med andra som det knappt cyklas på idag.
  • Titta på vilka krav som ska ställas på ett pendlingsstråk. Är dagens krav rimliga i innerstaden. Ska man ha olika krav i inner-och ytter-stad?
  • Finns säkert flera saker som detta råd kan jobba med.  Har ni fler förslag?

Ett gott råd till nya Trafikborgarrådet. Sätt igång arbetet med att göra Stockholm till en cykelstad i världsklass!

Stockholms nya cykelplan

2012 presenterade Stockholms stad sin nya cykelplan. En ambitiös plan som beskriver utbyggnaden av cykelnätet i Stockholm i ett längre perspektiv (fram till 2030). I detta dokument pekar man ut ett antal pendlingsstråk som ska ha följande egenskaper.

Pendlingsstråk
Pendlingsstråken utgör ett övergripande cykelvägnät som ska vara till för alla. Bredder och standard möjliggör att cyklister som tar sig fram med olika hastigheter och med olika förutsättningar kan känna sig trygga och säkra. Stråken kännetecknas av breda cykelbanor eller – fält med bra framkomlighet, trafiksignaler anpassade till cykeltrafiken och hög standard på drift och underhåll. Så här är det tänkt att se ut i Stockholms innerstad.

Bredd:
Enkelriktad cykelbana                2,25 m
Dubbelriktad cykelbana            3,25 m
Dubbelriktad GC-bana/-väg    5 m
Cykelfält                                              1.75 m

Huvudstråk
Huvudstråken används av cykeltrafik som har målpunkter i olika stadsdelar (2-5 km reslängd). Stråken är till för trafik till/från stadsdelen/området och mellan närliggande stadsdelar och dess knutpunkter. Stråken är även länkar till pendlingsstråken.

Bredd:
Enkelriktad cykelbana                      1,5 m (2,25 m vid högre flöden)
Dubbelriktad cykelbana                  2,5 m (3,25 m vid högre flöden)
Dubbelriktad g/c-bana                     4 m (4,5 m vid högre flöden)

Nybyggda cykelbanor i Stockholm
Hur noga följer man cykelplanen när man bygger nya cykelbanor i Stockholm. Låt oss titta på ett exempel, renoveringen av Folkungagatan mellan Renstiernas Gata och Borgmästargatan som utfördes under 2013. Enligt cykelplanen är Folkungagatan ett prioriterat pendlingsstråk.

PendlingsstråkSodermalm

I samband med renoveringen gjordes också små förbättringar av cykelbanorna på båda sidor av gatan. Så här ser det ut på den södra sidan. Någon som förstår sig på skyltningen. Att det är en cykelbana syns tydligt och att man inte får stanna på en cykelbana trodde jag var självklart. Om stoppförbudet gäller bilarna varför gjorde man då gatan så bred istället för att bredda cykelbanan.

FolkungagatanSodraSidan

Men hur bred blev cykelbanan? Svaret ser ni här (170 cm) en bra bit från de 225 cm som cykelplanen föreskriver.

FolkungaGatanSodraBred

Lite längre fram blir det ännu smalare (120 cm) men det är en annan historia.

FolkungagatanSmal

Varför blev det så här. Det tycks ju finnas plats för en bredare cykelbana. Samma sak på norra sidan där den nya cykelbanan är ca 160 cm. Det tycks som utförarna struntar högtidligen i cykelplanen.

Söder Mälarstrand
Ännu ett exempel på misslyckad cykelplanering. På Söder Mälarstrand finns sedan länge en dubbelriktad cykelbana som är alldeles för smal (2-2.4 meter). Den går hela vägen från Slussen fram till Reimersholme och är ett viktigt pendlingsstråk för många cyklister. I och med byggandet av Citytunneln har det under flera år varit en stor arbetsplats med en omledning av både bil och cykeltrafik på en sträcka av cirka 200meter precis nedanför Mariahissen.

SoderMalarstrand

När man nu håller på att återställa gatumiljön efter att arbetet med Citytunneln är klart ser det ut så här. En två meter bred cykelbana och totalt fyra bilfiler som tar upp cirka 15 meter gatuutrymme. Eftersom det här är ett utpekat pendlingsstråk enligt Stockholms cykelplan borde den dubbelriktade cykelbanan var 3.25 meter bred. Men som vanligt vinner bilarna. Dessutom har man nu gjort det omöjligt att skapa ett avskiljt cykel och promenadstråk efter Söder Mälarstrand som har nämnts ofta den senaste tiden.

Södermalms nya autostrada

Autostrada

Norrtull
Viktigt pendlingsstråk mellan Roslagstull och Norrtull. Den nyanlagda dubbelriktade cykelbanan är 2.6 meter bred (enligt cykelplanen 3.25 meter). Den intilliggande gångbanan som knappt används är 3 meter bred.

Norrtull

Solnabron
Det värsta exemplet hittills. I den nya Hagastaden bygger man denna 1.5 meter breda cykelbana och lägger sedan en cykelparkering så nära att cyklarna sticker ut i cykelbanan. Gångbanan bredvid är 7 meter bred!! Cykelbanan ingår i det mycket trafikerade pendlingsstråket mot Solna.

Solnabron

Ett till exempel precis runt hörnet.

SmalPassage

Stadsgårdskajen
Vem är det som får flytta på sig när bilar och bussar ska fram. Gående och cyklister så klart.

Stadsgårdkajen

Norra Djurgårdsstaden
Konstruktivt tänkande. Alldeles för smal cykelbana med extra böj.

Djurgårdstaden

Vackra tomma ord
Våra politiker har i demokratisk ordning beslutat om en ny cykelplan för Stockholm som godkändes i början av 2013. Man har gått ut vitt och brett och beskrivit den med följande ord:

För att utveckla cykelvägnätet ytterligare har Stockholms stad tagit fram en ny cykelplan. Den omfattar en rad åtgärder för att anlägga fler cykelbanor och cykelfält, att bygga cykelpendlingsstråk för att underlätta cykelpendlingen, samt att öka servicen genom att bygga fler cykelparkeringar, ändra prioriteringen av trafiksignaler och förbättra drift och underhåll. 

Varför följer man inte cykelplanen? Är det cykelplanen, våra politiker  eller Trafikkontoret  som är den skyldige. Någon som har svaret.