Pendlingsstråk för cykel i Stockholm

2012 presenterade Stockholms stad sin nya cykelplan. En ambitiös plan som beskriver utbyggnaden av cykelnätet i Stockholm i ett längre perspektiv (fram till 2030). I detta dokument pekar man ut ett antal pendlingsstråk som ska ha följande egenskaper:

Pendlingsstråk
Pendlingsstråken utgör ett övergripande cykelvägnät som ska vara till för alla. Bredder och standard möjliggör att cyklister som tar sig fram med olika hastigheter och med olika förutsättningar kan känna sig trygga och säkra. Stråken kännetecknas av breda cykelbanor eller – fält med bra framkomlighet, trafiksignaler anpassade till cykeltrafiken och hög standard på drift och underhåll. Så här är det tänkt att se ut i Stockholms innerstad.

Följande mått ska gälla för pendlingsstråk
Enkelriktad cykelbana                2,25 m
Dubbelriktad cykelbana            3,25 m
Dubbelriktad GC-bana/-väg    5 m
Cykelfält                                              1.75 m

Är detta verkligen möjligt
Att bygga cykelvägar med dessa mått utanför Stockholms innerstad är säkert möjligt, men hur ser det ut innanför tullarna. För att ta reda på det beslöt jag mig för att ta en titt på de tilltänkta pendlingsstråken i Stockholms innerstad. För detta ändamål utrustade jag min cykel med följande mätinstrument:

Mätutrustning

Min idé
var att cykla alla pendlingsstråk i Stockholms innerstad som visas på denna karta (innanför de heldragna svarta linjerna) och dokumentera standard och allmänt utförande med hjälp av min GoPro kamera samt ta upp ett GPS spår med min Edge 510 cykeldator. Vilken vansinnig idé tycker säkert många, men vansinniga idéer är till för att förverkligas.

PendlingsstråkStockholm

Förberedelser
Det första jag gjorde var att identifiera lämpligt långa sträckor (max 10 minuters cykeltid) och att namnge dessa, samt skapa en databas i ett  Excelblad där alla sträckor finns inlagda (totalt 80 st). För att få en första uppfattning om längder använde jag mig av Google maps fantastiska vägvisningsfunktion som även inkluderar cykelvägar. Här är ett exempel.

Att filma med en GoPro kamera
är väldigt enkelt. För att få en så stabil bild som möjligt monterade jag kameran på cykelstyret (en annan möjlighet hade varit att sätta den på cykelhjälmen). Denna kamera erbjuder en mängd olika bildupplösningar och bilder/sekund enligt följande tabell.

GoProUpplösningar

Ju högre upplösning dessa större bildfiler. Jag valde att använda 720p, 50 fps och medium FOW. Jag har inte gjort någon efterbearbetning av filmerna. En 10 minuters filmning med den upplösningen kommer att skapa en cirka 1.5 GB stor MP4 fil.

Var sparar man filmerna
När jag är klar kommer jag att ha ungefär 100 GB inspelat material. För att kunna strömma en film över nätet till en dator, en mobiltelefon eller surfplatta måste den komprimeras och lagras någonstans på en server. Eftersom mitt webhotell inte tillåter mig att lagra så mycket data får jag försöka hitta en annan lösning. De två möjligheter som står till buds är:

Efter att ha prövat båda tjänsterna, bestämde jag mig för Vimeo. De har en betallösning som tillåter lagring med HD kvalitet och där kan jag ladda upp 20 GB i veckan (max 200 GB).

Här är resultatet
En månad senare efter att ha cyklat och filmat 120 km cykelväg  och lagrat totalt 86 GB mp4 filer har jag skapat följande tabell med länkar till en karta på Google maps och filmer på Vimeo. Ni kan ladda ner tabellen i följande format. För att bara läsa är pdf filen den enklaste att hantera.

Google maps
Här hittar ni alla pendlingsstråk inlagda i Google Maps. Klicka på en ”plop”  för att se filmen från just det avsnittet.

Hur går vi vidare
Som ni kan se i tabellen finns ett antal kolumner som saknar innehåll. Nu är det dags att fylla dessa med data och där behöver jag er hjälp. Min tanke är att ge mig ut ännu en gång och nu utrustad med ett måttband och en cykeldator som mäter avstånd. För varje delsträcka  har jag tänkt mäta upp hur stor del som är:

  • Bilväg (ingen cykelbana överhuvudtaget)
  • Enkelriktad cykelbana
  • Dubbelriktad cykelbana
  • Cykelfält
  • GC-bana (både gående och cyklister, behöver inte vara uppdelad)
  • Bussfil (räknas inte som godkänt pendlingsstråk)
  • Gång och cykelväg (normalt ingen biltrafik)
  • Gågata

Slutligen försöker jag göra en uppskattning av hur stor del av avsnittet som är godkänt pendlingsstråk enligt definitionen här ovan.

Klar för mätuppdrag
Så här ser min cykel ut när det är dags att ge sig ut på ett mätuppdrag.

Mätprotokoll

Mina första mätningar
Nu har jag gjort mina första mätningar. Jag fick en hel del frågor från mina medcyklister, som undrade vad jag höll på med. När jag berättade fick jag mycket uppskattande kommentarer. Jag använde min Sigma BC 12.12 för att mäta alla delsträckor.

Några observationer:

  • Det behöver inte bli rätt på sista metern. Det viktigaste är att få fram en ungefärlig siffra på hur fördelningen ser ut.
  • Sträckor som uppfyller kravet på pendlingsstråk måste vara minst  200 meter för att räknas som pendlingsstråk annars blir det för krångligt.

Har ni lust att hjälpa till
Det här är ett jättejobb och om det finns fler som är intresserad att hjälpa till skulle jag bli jätteglad. Så utrusta er med måttband och avståndmätare, välj ut en delsträcka och åk ut och mät. Ladda ner ett protokoll och skriv ut (liggande format). Skicka resultatet till mig på följande epostadress: svenand@4trappor.se

Vad tänker jag använda denna databas till
Här är några förslag, ni kanske kommer på fler.

  • En allmän informationssida för alla cyklister och cykelplanerare i Stockholm.
  • Dokumentera dagens situation för att kunna se hur mycket förbättringar som sker år från år (2030 ska cykelplanen vara genomförd!!).
  • Visa var det sämsta cykelstråken finns för att kunna prioritera utbyggnaden av cykelnätet.
  • Visa på både bra och dåliga lösningar i dagen cykelnät och föreslå förbättringar.
  • Visa på dåligt beteende hos bilister,  bussförare och andra medtrafikanter (finns många exempel i filmerna).
  • Visa på respektlösheten för cykelbanor hos byggföretag, varuleverantörer, hantverkare m.fl.
  • Visa våra politiker att det krävs mer än en cykelmiljard. Det behövs politisk vilja också.

Alla som vill använda sig av denna databas är välkomna att göra det, men jag vill att man kontaktar mig först och beskriver vad man vill använda den till. Kommersiell användning är inte tillåten utan mitt godkännande.

Några observationer
Här är några saker som slagit mig när jag cyklat på dagen cykelnät.

  • De flesta cykelbanor är byggda före år 2005. Det senaste 10 åren har det skett väldigt lite utbyggnad av cykelnätet i Stockholms innerstad.
  • Standarden är väldigt låg. De flest enkelriktade cykelbanorna och cykelfälten är 1.0 till 1.40 meter bredda. Långt ifrån vad som specificeras i Stockholms nya cykelplan.
  • Underhållet är väldigt eftersatt.
  • Bilparkeringsplatser är heliga. Att skapa bilparkeringar går alltid ut över cykelbanans standard även när man bygger nya cykelbanor idag. (exempelvis Folkungagatan, Torsgatan)
  • Att använda bussfiler som cykelbana fungerar dåligt (utanför högtrafik parkerar många bilister i bussfiler) och för att passera en buss vid en busshållplats tvingas cyklisten ut i biltrafiken.
  • På många ställen slutar cykelbanan helt abrupt och det finns ingenstans att ta vägen.
  • Lastplatser som bryter cykelbanan ett stort problem. De används som parkeringsplatser en stor del av tiden.
  • Vid vägarbeten och nybyggnation stängs ofta cykelbanor av utan någon förvarning och utan att erbjuda någon alternativ väg.

CykelbanaUpphor2

Förändringar och nya pendlingsstråk
Även om de flesta planerade pendlngsstråken verkar fylla en funktion får man ändå känslan av en skrivbordprodukt. Här är några saker jag reagerat på.

  • Det finns ingen bra nord-sydlig förbindelse genom innerstaden. Att behöva trängas vid Nybroplan är ingen bra lösning. Mitt förslag är att göra Regeringsgatan till pendlingsstråk (idag enkelriktad norrut och med mycket lite trafik) för cyklande norrut (film). För cyklande söderut borde Norrlandsgatan och Kungsträdgårdsgatan få en riktig cykelbana (film).
  • Förbindelsen mellan Folkungagatan och Södermalmsallén består av två trappsektioner.
  • Varför inte dra pendlingstråket på breda Karlbergsvägen istället för smala Odengatan (väster om Odenplan).
  • Gångvägen nere vid Årstaviken är ingen bra cykelväg och kommer aldrig att bli (vem vill ha en 5 meter bred gc-bana där).
  • Hantverkargatan känns som en naturlig passage genom Kungsholmen.
  • Erik Dahlbergsgatan är en bättre förbindelse mellan Östermalm och Norra Djurgårdsstaden jämfört med Värtavägen.

De mest prioriterade åtgärderna 
Det finns ett antal avsnitt som inte borde få vänta en dag till på att åtgärdas. Här är de värsta enligt min åsikt.

  • Götgatsbacken. Efter 10 år som gågata finns ännu ingen lösning för cyklister.
  • Stallgatan och passagen vid Nybrokajen. På Stallgatan finns idag ingen cykelbana och vid Nybrokajen cyklar man på en ouppmärkt och  mycket ojämn cykelbana och trängs med alla gående.
  • Skeppsbron söderut. Här cyklar flera tusen cyklister varje dag på ett knappt en meter brett cykelfält inklämt mellan en bilfil och parkerade bilar.
  • Södra delen av Birger Jarlsgatan. Trångt och smalt med mycket bilar och bussar.
  • Korsningen Kungsträdgårdsgatan Strömgatan. Mängder av cyklister och en busshållplats mitt i cykelbanan. Så här ser det ut en vardagseftermiddag.
  • Slussen. Under ombyggnaden en enda röra.
  • Fridhemsplan. Mycket bilar och bussar och ingen plats för cyklar.

Resultatet
Här hittar ni det färdiga resultatet av mina mätningar i form av olika diagram.

Slutsats
För att Stockholm ska bli en cykelstad i klass med Amsterdam och Köpenhamn krävs mer än en cykelmiljard. Det krävs en politisk vilja att minska biltrafiken och antalet gatuparkeringar och att lämna över en större del av gatuutrymmet till gående och cyklister. Med dagens trafiksituation är det omöjligt att bygga de pendlingsstråk som drömts fram i Stockholms nya cykelplan.

Referenser

6 reaktion på “Pendlingsstråk för cykel i Stockholm”

  1. Vilket fantastiskt genomförande från din sida. Du borde få betalt med först en fet klumpsumma för att du startade detta och sedan ett bra månadsbidrag så länge projektet fortgår.

    Så fort jag blivit frisk ska jag ladda ner de filer jag behöver, köpa in rätt utrustning och ge mig ut och mäta.

    Fråga: vilket mätinstrument använder du?

    1. Tack för uppskattningen. Jag har kontaktat Trafikkontoret men inte fått något svar ännu. När det gäller cykelfrågor brukar inte Trafikkontoret reagera så snabbt (t.ex stolpen på Skanstullsbron).

      För mina mätningar använder jag en vanlig cykeldator Sigma BC12.12. Jag mäter hela avsnittet i ett svep och läser av och antecknar vid varje övergång mellan cykelbana, cykelfält eller annan typ. Efteråt räknar jag ut och summerar alla olika vägtyper och fyller i min tabell.

  2. Tack för att du gör detta! Blir irriterad varje gång jag cyklar till universitetet i Solna från Södermalm. Fantastisk insats.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>