Stockholms cykelplan, ett 50 års projekt

Mitt projekt
I början av sommaren startade jag mitt stora projekt för att dokumentera alla cykelpendlingsstråk i Stockholms innerstad. Jag började med att filma alla stråk med min GoPro kamera och lägga upp filmerna på en Google karta. Genom att klicka på en ”plop”  kan ni se filmen från just det avsnittet. Ni kan också titta på filmerna direkt på min Vimeo sida.

GoProHero3

 

Pendlingsstråk
Innan vi fortsätter, låt oss än en gång studera Stockholms cykelplan som beskriver hur ett pendlingsstråk ska vara beskaffat:

Pendlingsstråken utgör ett övergripande cykelvägnät som ska vara till för alla. Bredder och standard möjliggör att cyklister som tar sig fram med olika hastigheter och med olika förutsättningar kan känna sig trygga och säkra. Stråken kännetecknas av breda cykelbanor eller – fält med bra framkomlighet, trafiksignaler anpassade till cykeltrafiken och hög standard på drift och underhåll. Så här är det tänkt att se ut i Stockholms innerstad.

Följande mått ska gälla för pendlingsstråk
Enkelriktad cykelbana                2,25 m
Dubbelriktad cykelbana            3,25 m
Dubbelriktad GC-bana/-väg    5 m
Cykelfält                                              1.75 m

 Uppmätning och kategorisering
Efter att jag var klar med filmandet, var det dags att ännu en gång cykla alla stråken och nu utrustad med en trippmätare och ett måttband.

CykelDatorInnan jag startade bestämde jag mig för att gruppera cykelstråken i följande kategorier:

  1. Enkelriktad cykelbana
  2. Dubbelriktade cykelbana
  3. Cykelfält
  4. Gång och cykelbana (GC-bana)
  5. Bussfil
  6. Gång och cykelväg
  7. Gågata
  8. Bilväg

Dessutom har jag försökt avgöra om ett stråk uppfyller kraven på pendlingsstråk enligt ovan.

Uppmätningen tog lite längre tid än beräknat eftersom den hjälp jag hade hoppats på uteblev, men här är resultatet i tabellform.

Det har inte varit helt enkelt att göra en vettig uppdelning mellan de olika kategorierna men här är några regler jag använt mig av.

  •  Normalt har jag inte kategoriserat sträckor som är kortare än 60 meter.
  • När ett cykelfält passerar genom en busshållplats har jag räknat det som ett cykelfält.
  • Som bilväg har jag räknat alla vägar som kan trafikeras av bilar, både huvudgator och lokalgator.
  • Om det funnits en avskild cykelbana bredvid en gångbana har jag ansett det vara en cykelbana och inte en GC-bana.

Resultat
Här är resultat i diagramform. Ni kan själva plocka fram era egna diagram genom att utgå från grunddata i Excel eller Numbers filerna.

CykelStråkTabell1

 

CykelStråkTabell2

För att avgöra vad som är ett godkänt pendlingsstråk har jag bara använt mig av ett urvalskriterium och det är bredden på cykelbanan eller cykelfältet. Om man även räknar in standard och krav på bra underhåll blir det inte många procent pendlingsstråk kvar.

CykelStråkTabell3

 

Sammanfattning
Efter att ha provcyklat alla tilltänkta pendlingsstråk i Stockholms innerstad kan jag konstatera följande:

  • Standarden på de flesta cykelbanor är väldigt låg.
  • Underhållet fungerar dåligt.
  • Med lite god vilja kan man komma upp i cirka 10% godkända pendlingsstråk om man bara tittar på breddmåtet.
  • Det har byggts väldigt få nya cykelbanor i Stockholms innerstad de senaste 10 åren.
  • De flesta cykelbanor som byggs i Stockholm idag uppfyller inte kraven i cykelplanen.
  • 24% är fortfarande bilväg.
  • Bilparkeringsplatser är heliga. Det är nästan omöjligt att plocka bort några för att bygga godkända pendlingsstråk.
  • På många ställen slutar cykelbanan helt abrupt och det finns ingenstans att ta vägen.
  • Lastplatser som bryter cykelbanan ett stort problem. De används som parkeringsplatser en stor del av tiden.
  • Vid vägarbeten och nybyggnation stängs ofta cykelbanor av utan någon förvarning och utan att erbjuda någon alternativ väg.
  • Istället för att satsa på utbyggnad av cykelbanor längs hårt trafikerade gator, med idag bedrövligt låg standard (Skeppsbron, Sveavägen, Vasagatan, Odengatan) tänker man bygga en cykelbana på Värtavägen (100 cyklister/tim).

Det bidde bara en tumme
Trots både en och två cykelmiljarder och flera inriktningsbeslut har inte mycket hänt.

Utbyggnadstakt
Om utbyggnaden fortsätter i samma takt som idag kommer det att ta minst 50 år innan vi har ett fullgott cykelnät med hög standard i Stockholm.

Ett cykelråd
Det tycks saknas kompetens både på Trafikkontoret och Exploateringskontoret när det gäller cykelfrågor. Annars skulle vi inte se alla dessa exempel på misslyckad nybyggd cykelinfrastruktur och alla avsteg från cykelplanen, även när det inte är nödvändigt.

Mitt förslag är att inrätta ett cykelråd bestående av personer som cyklar dagligen i Stockholm och som förstår och ser problemen i dagens cykelnät. Detta råd skulle kunna göra följande:

  • Komma med förslag på nya cykelutbyggnader och ta fram en prioriteringslista.
  • Granska planer och ritningar innan byggen startas.
  • Göra en översyn av dagens cykelplan som är långt ifrån perfekt. Saknar ett antal viktiga pendlingsstråk och tar med andra som det knappt cyklas på idag.
  • Titta på vilka krav som ska ställas på ett pendlingsstråk. Är dagens krav rimliga i innerstaden. Ska man ha olika krav i inner-och ytter-stad?
  • Finns säkert flera saker som detta råd kan jobba med.  Har ni fler förslag?

Ett gott råd till nya Trafikborgarrådet. Sätt igång arbetet med att göra Stockholm till en cykelstad i världsklass!

En reaktion på “Stockholms cykelplan, ett 50 års projekt”

  1. Du har verkligen gjort ett bautajobb och jag hoppas att ansvariga politiker tittar på detta. Ska försöka sprida lite på twitter.

    Jag hittade ett skrivfel: ”De flesta cykelbanorna som byggs i Stockholm idag uppfyller in kraven i cykelplanen”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>